tentapluggssk

Hej alla glada!

Jag tänkte tipsa er om en blogg jag hittade som hade bra instuderingsfrågor MED svar! 

http://tentabasmedicin.blogspot.com 


LYCKA TILL! /  Emma L

• Var i kroppen sitter hjärtat? Beskriv med anatomiska termer!

   

• Varför sitter hjärtat där? Jämför läget mot omgivande organsystem, skydd av ben och muskler med mera.

   

• Hjärtat sitter vänsterroterat i bröstkorgen – vilken betydelse har det för EKG-mätning?

   

• Beskriv de olika lager som bygger upp hjärtat!

   

• Hur sitter de i förhållande till varandra?

   

• Vad har respektive lager för funktion?

   

• Vad är ”hjärtsäcken”?

   

• Vilken betydelse har den?

   

• Vad är förmak och kammare och vad heter de på latin?

   

• Hur relaterar utseendet på förmaken och kamrarna till deras funktion? Jämför vänster och höger sida av hjärtat.

   

• Hur ser tryckförhållandena ut i hjärtats olika delar?

   

• Beskriv blodets väg igenom hjärtat! Studera klaffarna mellan hjärtats rum.

   

• Var återfinns klaffarna?

   

• Vilken uppgift har de?

   

• Vad kallas de olika klaffarna? Titta på hur är klaffarna konstruerade för att inget tillbakaflöde ska vara möjligt.

   

• Vad kommer det sig att blodet inte flödar tillbaka ut i venerna när förmaken kontraherar?

   

• Hur ser hjärtats egen blodförsörjning ut?

   

• Jämför aktionspotentialen i en hjärtmuskelcell med aktionspotentialen i en skelettmuskelcell.

   

• Vad utmärker retledningsceller och pacemakerceller i hjärtat? Jämför dem med ”vanliga” hjärtmuskelceller.

   

• Vad är ett retledningssystem?

   

• Beskriv retledningssystemets olika delar i hjärtat!

   

• Vilken del dominerar och bestämmer hjärtfrekvensen?

   

• Vilken är normal hjärtrytm?

   

• Hur många slag per minut kan ett friskt hjärta maximalt slå?

   

• Redogör för hjärtats pumparbete när retledningssystemet aktiveras.

   

• Hur kommer blodet från förmak till kammare att transporteras?

   

• Har förmakskontraktionen någon betydelse?

   

• Hur påverkar det autonoma nervsystemet hjärtarbetet?

   

• Var i CNS sitter kontrollcenter för hjärtarbete?

   

• Hur uppstår hjärtljuden (”lubb-dubb”)?

   

• Vad betyder EKG och vad visar ett sådant?

   

• Hur förändras EKG:et vid de olika faserna?

   

• Förklara nedanstående termer och hur de ser ut på ett normalt EKG:

  • Systole

  • Diastole

  • Hjärtfrekvens (HR)

• Vad betyder det att olika hormoner och transmittorsubstanser kan ha kronotrop effekt på hjärtfrekvensen?

• Förklara termerna

  • End-diastolisk volym (EDV)

  • End-systolisk volym (ESV)

     

• Hur påverkas ESV av preload, afterload och kontraktionskraften i ventriklarna?

   

• Vad visas med Frank-Starlings hjärtlag?

   

• Vad betyder det att olika hormoner och transmittorsubstanser kan ha inotrop effekt på kontraktionskraften?

   

• Hur beräknar man SV?

   

• Hjärtminutvolym (MV)

   

• Hur beräknar man MV?

   

• Lär dig namn och läge på de stora kärl som leder till och från hjärtat:

  • Vena cava superior och inferior

  • Truncus pulmonalis

  • Arteriae pulmonalis dextrae och sinistrae

  • Venae pulmonales sinistrae och dextrae

  • Aorta

     

• Vilka anatomiska delar innefattar systemkretsloppet respektive lungkretsloppet?

   

• Beskriv tryckförhållandena i systemkretsloppet respektive lungkretsloppet.

   

• Varför är skillnaden i tryck så stor?

   

• Förklara vad som händer om tryckförhållandena ändras i systemkretsloppet respektive lungkretsloppet.

   

• Förklara hur olika faktorer såsom kärlens längd och diameter och blodets viskositet kan påverka blodtrycket.

• Faktorer som kan påverkas är hjärtminutvolymen, den perifera resistensen och blodvolymen – Förklara hur dessa begrepp relaterar till blodtrycket.

   

• Redogör för de signalsystem som används:

  • Autoreglering

  • Påverkan från nervsystemet.

     

• I cirkulationssystemet finns baroreceptorer och kemoreceptorer – Var sitter de och vilken uppgift har de?

   

• Förklara hur CNS kontrollerar blodflödet till olika vävnader.

   

• Blodflödet till CNS är speciellt – på vilket vis?

   

• Hur påverkas hjärt- och kärlsystemet av stigande ålder.

   

• Vad mäter man då man mäter blodtrycket?

   

• Vad representerar systoliskt respektive diastoliskt blodtryck?

   

• Vad betyder hypertension respektive hypotension?

   

• Hur mäter man blodtrycket?

   

• Blodtrycksmätningarnas pålitlighet påverkas av olika faktorer som ansträngning, nervositet, smärta, föda och dryck med mera. Men också olika faktorer vid själva blodtrycksmätningen. Hur anpassar man sin blodtrycksmätning för att man så gott det går ska kunna bortse dessa faktorer?

   

• Beskriv skillnader och likheter mellan de olika kärlen vad beträffar uppbyggnad och funktion.

   

• Vad är en…

  • Kollateral?

  • Anastomos?

   

• Kärlen är i stort sett identiska och har samma namn på båda kroppssidorna, man skiljer dem åt genom att ange ”dexter” eller ”sinister” vad betyder det?

  • Dexter

  • Sinister

     

• Tänk dig nu att du är en blodkropp på resa genom cirkulationssystemet. Följ kärlvägarna genom system- och lungkretsloppet och ange de anatomiska delar som du passerar!

   

• (A = arteria, Aa = arteriae)

   

• Fundera över i vilka kärl man vanligtvis ”palperar pulsen”.

  • Aorta

  • Arcus aortae

  • Aorta abdominalis

  • Truncus brachiocephalicus

  • A. carotis communis

  • A. carotis interna och externa

  • Sinus caroticus

  • A. vertebralis

  • A. basilaris

  • Circulus arteriosus cerebri

  • A. subclavia

  • A. brachialis

  • A. radialis

  • A. ulnaris

  • Aa. renalis

  • A. iliaca communis

  • A. femoralis

• Redogör för hur utbytet mellan kapillärerna och den interstitiella vätskan (”kapillärutbytet”) ser ut och regleras.

   

• Vad är en kapillärbädd?

   

• Utbytet sker med hjälp av olika fysikaliska krafter: diffusion, filtration och reabsorbtion genom kolloidosmos. Redogör för dessa.

   

• Vad är och hur uppstår ödem?

   

• Ge akt på kapillärnätets utseende i olika organsystem när du studerar dem! Hur är kapillärsystemet uppbyggt i:

  • hjärnan

  • levern

  • njurar

  • lungor

     

• (V = vena, vv. = venae)

   

• Ofta finns det dubbelt upp med vener, ett ytligt och ett djupt vensystem. Detta är viktigt för temperaturregleringen, varför det?

   

  • V. cava superior

  • V. jugularis externa och interna

  • V. subclavia

  • V. cava inferior

  • V. saphena magna

  • V. saphena parva

   

• Vener kallas kapacitanskärl – vad betecknar ett kärls kapacitans?

   

• Beskriv de mekanismer som för blodet tillbaka till hjärtat igen!

   

• I vilka kärl sticker man vanligtvis vid venpunktion?

   

• Vad har lymfsystemet för uppgift?

   

• Hur relaterar lymfsystemet till tryckförhållandena i blodsystemet?

   

• Vad har lymfknutorna för uppgift i cirkulationssystemet?

   

• Var sitter de palperbara lymfknutorna ?

   

• Vad är, var finns och vilken funktion har ductus thoracicus?

   

• Blodet och lymfan utgör flytande vävnad.

   

• Vad har blodet respektive lymfan för funktion?

   

• Beskriv sammansättningen av lymfan.

   

• Beskriv sammansättningen av blodet.

   

• Vad är hematokrit/EVF?

   

• Blodet som vävnad kan indelas i extracellulärt utrymme och celler, där det extracellulära utrymmet utgör blodplasman.

   

• Vilka proteiner finns i blodplasman?

   

• Vilka egenskaper ger de plasman?

   

• Vad är det för skillnad på plasma och serum?

   

• Redogör översiktligt för bildningen och utvecklingen av de olika blodkropparna, samt vad som reglerar den. Diskutera betydelsen av stamceller.

• Vad kallas erytrocyter på svenska?

   

• Vilken funktion har erytrocyterna?

   

• Vad är hemoglobin? Beskriv i stora drag hemoglobinmolekylens uppbyggnad och funktion.

   

• Beskriv olika faktorer som påverkar hemoglobinets förmåga att binda syre:

  • pH

  • temperatur

  • syrgastrycket.

   

• Vad betyder Hb-värde och vad är det ett mått på? Vad är normalt Hb-värde för män respektive kvinnor?

   

• Hur ser erytrocyterna ut? Vad har det för praktisk betydelse?

   

• Hur sker energiomsättningen i erytrocyterna?

   

• Fundera över vad det betyder med anledning av att erytrocyterna transporterar syre.

   

• Vad är blodgrupper?

   

• Hur fungerar AB0- och Rh-systemen?

   

• Vilka komplikationer kan en gravid kvinna med blodgrupp Rh- befara? Varför?

   

• Vad kallas leukocyter på svenska?

   

• En grupp leukocyter indelas vidare i granulocyter med anledning av sitt innehåll av synliga granulae: Neutrofila, eosinofila respektive basofila granulocyter. Vilken funktion har respektive granulocyt?

   

• Vilken sort är vanligast?

   

• Till de övriga, agranulära leukocyterna hör monocyter och lymfocyter. Vilka funktioner har de?

• Du har skurit dig i fingret. Beskriv i stora drag hur hemostasen går till och nämn viktiga steg i de tre faserna kärlkontraktion,trombocytfas och koagulation.

   

• Hur löses koaglet slutligen upp?

   

• Man brukar dela in respirationsorganen i övre respektive nedre luftvägarna. Vilka organdelar ingår i övre luftvägarna?

   

• Vilka organdelar ingår i nedre luftvägarna?

   

• Förutom att leda luft är larynx konstruerat för att bilda ljud samt skydda. Studera dess uppbyggnad och funktion.

   

• Studera förgreningen av bronkträdet. Varför hamnar främmande objekt hellre i höger än vänster lunga?

   

• Förklara lungornas anatomiska läge – varför ligger de just där?

   

• Studera lungornas uppbyggnad. Är det någon skillnad mellan vänster och höger lunga?

   

• Studera pleurabladens anatomi och redogör för pleurahålans fysiologiska betydelse. Vad är pneumothorax?

   

• Vilka anatomiska delar ingår i ”dead space”?

   

• Vilken fysiologisk betydelse har det?

   

• Luftvägarna är i mångt och mycket konstruerade för att värma och fukta den inkommande luften samt att förhindra att partiklar når de epitel där gasutbytet sker. Hur är respirationsorganen konstruerade för att detta ska ske så optimalt som möjligt?

   

• Spelar det någon roll om man andas med näsan eller munnen?

   

• Hur är epitelet i luftvägarna uppbyggt för att så ska ske?

   

• Vad gör surfactant för nytta?

   

• Studera hur det respiratoriska membranet är uppbyggt mellan alveolen och kapillären för att medge största möjliga gasutbyte. Studera kapillärernas uppbyggnad kring alveolerna.Redogör för hur tryckförhållandena i lungan och i vävnaden för syrgas (O₂) och koldioxid (CO₂) ser ut för att gasutbyte ska vara möjligt.

   

• Vad betyder PO₂ och PCO₂?

   

• Relatera hemoglobinets egenskaper till PO₂ och PCO₂ i lungan och blodet.

   

• Studera bröstkorgen och de muskelgrupper som ingår i andningsarbetet.

   

• Vilka muskler används vid andningsarbetet?

   

• Jämför inandnings- och utandningsmuskulaturen.

   

• Studera hur lungan påverkas vid in- respektive utandning.

   

• Jämför andningsarbetet vid vila och ansträngning (testa på dig själv).

   

• Vad visar spirometri och hur går det till? Vad är dynamisk respektive statisk spirometri?

   

• Definiera följande begrepp och redogör för deras eventuella samband. Ange vilken enhet de vanligtvis mäts i:

  • Andningsfrekvens (ƒ)

  • Tidalvolym (V_T)

  • Pulmonell ventilation (V_E)

  • Döda rummet (V_D)

  • Alveolär ventilation (V_A)

  • Expiratorisk reservvolym (ERV)

  • Inspiratorisk reservvolym (IRV)

  • Vitalkapacitet (VC)

  • Residualvolym (RV)

  • Total lungkapacitet (TLC)

  • Forcerad expiratorisk volym (FEV)

     

• Studera andningsarbetets betydelse för V_A närmare!

• Beräkna V_E och V_A om du andas enligt följande:

•  

  ƒ (andetag/min)	VT (ml)
  10	1000
  12	500.
  18	300

   

• Fundera på hur respektive förhållande ser ut rent ”andningsmässigt”.

   

• Räkna ut en normal alveolär ventilation i vila samt vid fysisk ansträngning!

   

• Redogör för hur respirationen regleras av lokala förhållanden i lungorna från autonoma respirationscenter i CNS (var i CNS?)

  • av andningsreflexer

  • genom viljemässig kontroll

     

• Varför kan man inte ”hålla andan tills man dööööör!!!”?

   

• Vad kommer det sig att och vad händer när man:

  • Nyser?

  • Hostar?

  • Hickar?

   

• Vad händer i respirationsapparaten då man föds?

   

• Vilka åldersförändringar sker i respirationsapparaten?

• Hur byggs Cellmembranet upp?

   

• Hur bidrar cellmembranet till att bibehålla cytoplasmans sammansättning?

   

• Förklara begreppen extracellulärt och intracellulärt.

   

• Vilken funktion har de olika organellerna?

  • Cellskelettet (inklusive mikrovilli och cilier)

  • Mitokondrierna

  • Endoplasmatiska retiklet

  • Golgiapparaten

  • Lysosomer/Peroxisomer

  • Centrioler

  • Ribosomer

  • Cellkärnan

     

• Vilka inebördes samband finns det mellan organellerna?

  • Cellskelettet (inklusive mikrovilli och cilier)

  • Mitokondrierna

  • Endoplasmatiska retiklet

  • Golgiapparaten

  • Lysosomer/Peroxisomer

  • Centrioler

  • Ribosomer

  • Cellkärnan

   

• Vad har cellen för funktioner?

   

• Proteiner är stora kemiska föreningar som utför en rad olika funktioner i kroppen, från att vara hormoner till att bygga upp muskler. Hur kan cellerna bilda dessa komplexa ämnen?

   

• Vad är DNA?

   

• Hur ser DNA ut?

   

• Vad är en kvävebas?

   

• Vad är en kromosom?

   

• Vad betyder det at en kromosom är haploid eller diploid?

   

• Vad är en gen?

   

• Vad är HUGO (HUman Genome Organisation)?

   

• Vad är en mutation?

   

• Vad är RNA och vilka olika sorters RNA finns det?

   

• Vad är innebär begreppen transkription och translation?

   

• Vad är metabolism?

   

• Förklara begreppen anabolism och katabolism (jämför ”anabola steroider”).

   

• Kolhydrater och fett utgör kroppens främsta bränslen. Vad är en kolhydrat? Vilken är kroppens viktigaste kolhydrat?

   

• Studera nedbrytningsvägarna för kolhydrater och fetter. Försök beskriva hur cellen lagrar och förbränner energi samt hur denna förbränning påverkas med eller utan syre.

   

• Vad har hänt när man ”får mjölksyra”?

   

• Vad är ATP?

   

• Hur fortplantas celler?

   

• Förklara skillnaderna mellan mitos och meios.

   

• I vilka celler sker mitos respektive meios?

   

• Vad är en stamcell?

   

• Hur sker transporter och signalering över cellmembranet?

   

• Redogör för begreppen diffusion (inklusive jonkanaler), filtration, transportproteiner och vesikulär transport (endocytos och exocytos).

   

• Vad är membranpotential?

   

• Vilken är den normala koncentrationen av natriumjoner (Na⁺), kaliumjoner (K⁺) och kalciumjoner (Ca²⁺) i extracellulärt respektive intracellulärt?

   

• Vad är en receptor?

   

• Beskriv skillnaden mellan en extracellulär och en intracellulär receptor.

   

• Hur skiljer sig till exempel epitelet mellan huden och munhålan?

   

• Vad byggs örat upp av?

   

• Är det samma typ av vävnad som finns i luftstrupen och varför är då luftstrupen så mycket stelare?

   

• Hur kommer det sig att hornhinnan i ögat är genomskinlig?

   

• Vad betyder det att en cell kan differentiera?

   

• Hur ser cellerna i de olika vävnadstyperna ut?

   

• Vilka egenskaper har de?

   

• Hur ser det extracellulära rummet ut? Mängd? Hur sätts det samman?

   

• Har cellerna i vävnaden kontakt med varandra?

   

• Hur sker i sådant fall den kontakten?

   

• Vilken är vävnadens viktigaste funktion?

   

• Var kan du finna vävnaden?

   

• Vilka egenskaper har den som gör att den hamnat just där?

   

• Hur sker näringstillförseln till vävnaden?

   

• Hur regenereras vävnaden?

   

• Hur påverkas vävnaden av åldringsprocesser?

   

• Vad resulterar detta åldrande i hos individen?

   

• Förutom ovan nämnda frågeställningar som kan ställas om varje vävnad generellt har de olika vävnaderna specifika kännetecken som du också bör känna till. För att göra det hela lite färggladare kan du gå in på http://www.meddean.luc.edu/lumen/MedEd/Histo/frames/histo_frames.html och se hur vävnaderna ser ut i mikroskop!

   

• Vad är basalmembranet?

   

• Studera i stora drag skillnaderna mellan olika typer av…

  • Enskiktat epitel:

    • plattepitel

    • kubiskt epitel

    • cylindriskt epitel.

  • Flerskiktat epitel:

    • plattepitel

    • cylinderepitel

    • kubiskt epitel

    • övergångsepitel.

• Var i kroppen hittar du exempel på de olika epitelsorterna?

• Stödjevävnaden utgör en stor och ganska heterogen grupp som dock förenas i gemensamma egenskaper att binda samman, förankra, stötta upp och skydda (mekaniskt och immunologiskt) kroppens olika delar. Indelningen av olika typer av stödjevävnad skiljer sig mellan olika läroböcker. En grovsortering innebär då följande: bindväv, flytande vävnad, brosk och ben.

   

• Bindväv: Det är massor av olika typer av vävnader som räknas in under bindvävsrubriken! Vissa förekommer lite överallt i kroppen som lucker bindväv, fettväv, oregelbunden fast bindväv och regelbunden fast bindväv. Andra typer bara återfinns i vissa organ där de ger speciella egenskaper åt just det organet.

   

• Jämför struktur och egenskaper hos olika typer av bindväv.

   

• Bindväv bygger upp kapslar kring organ och andra vävnader (peri = omkring).

   

• Vad är flytande vävnad?

   

• Jämför extracellulär rummet och celler med andra typer av vävnad.

   

• Vilken funktion har den flytande vävnaden?

   

• Brosk heter chondros på grekiska och många strukturer associerade till brosk heter något med prefixet chondro-, eller kondro- som det brukar heta på svenska.

   

• Hur bildas och tillväxer brosk?

• Jämför struktur och egenskaper hos olika typer av brosk:

  • hyalint brosk

  • elastiskt brosk

  • fibröst brosk

   

• Vad heter ben på Latin?

  Os eller ossis

   

• Ben bygger upp skelettet, så vi kommer att återkomma till ben i samband med avsnittet ”Rörelseapparaten”. För att kunna förstå hur skelettet fungerar är det viktigt att du har bra koll på hur det byggs upp redan på vävnadsnivå.

   

• Beskriv hur benets uppbyggnad kan ge dessa egenskaper:

  • Vilka komponenter bygger upp ben?

  • Studera blodförsörjningen och innerveringen av benvävnad.

     

• Ben kan indelas i kompakt ben och spongiöst ben. Förklara hur respektive typ ger benen olika egenskaper och hur de byggs upp:

  • Kompakt ben:

  • Spongiöst ben:

   

• Förutom de benbildande cellerna har bennedbrytande celler en vital uppgift i benomsättningen. Beskriv dem (namn, ursprung, verkningsmekanismer)!

• Vad är primärt och sekundärt ben?

   

• Varför är det så viktigt att belasta benet under läkningen av ett benbrott?

   

• Muskelvävnad: Muskelcellens unika egenskap är att den kan kontrahera. Detta gör att den kan se till att människor klarar att såväl reglera kroppstemperaturen som att föda barn. Som du förstår intar muskelvävnaden en central roll även när du läser avsnitten ”Rörelseapparaten” och ”Cirkulationen”, med flera. Här ska du lära dig några generella karaktäristika om muskelvävnad som är bra att veta dessförinnan.

   

• Man skiljer ut tre olika typer av muskulatur: Skelettmuskulatur, hjärtmuskulatur och glatt muskulatur. Redogör för de olika typerna av muskulatur!

  • Skelettmuskulatur:

  • Hjärtmuskulatur

  • Glatt muskulatur

     

• Vilka egenskaper har de?

  • Skelettmuskulatur:

  • Hjärtmuskulatur

  • Glatt muskulatur

     

• Var återfinns de olika typerna av muskulatur och varför där, utgående från deras egenskaper?

  • Skelettmuskulatur:

  • Hjärtmuskulatur

  • Glatt muskulatur

     

• Hur ser cellerna ut?

   

• Varför och vilka kallas för ”tvärstrimmiga”?

   

• Beskriv uppbyggnaden av en skelettmuskelcell och förklara vad som menas med

  • muskelfiber

  • sarkolemma

  • sarkoplasma

  • sarkoplasmatiskt retikulum

  • T-tubuli.

  • Myofibrill

  • myofilament

  • sarkomer

  • aktinfilament

  • myosinfilament

     

• Hur går en muskelkontraktion till i en skelettmuskelcell?

• Vad är en motorändplatta?

   

• Vad händer med aktin- och myosinfilamenten? Varför?

   

• Likstelhet (rigor mortis) är ett resultat av muskelkontraktion, hur då?

   

• Hur går en muskelkontraktion till i en hjärtmuskelcell eller glatt muskelcell? Fundera över hur skillnaderna återspeglas i funktionen!

• Vad betyder muskeltonus?

  •  

    • Nervvävnad

• Nervvävnaden är specialiserad på att leda elektriska impulser, vilket ger kroppens olika delar en oöverträffat snabb kommunikationsförmåga. Hade vi varit tvungna att förlita oss på substanser som skulle transporteras via blodomloppet skulle vi antagligen låta handen ligga kvar på den heta plattan eller stå kvar obekymrat med spiken rakt igenom foten, vilket kunde ge obotliga skador. Dessutom skulle det gå otroligt trögt att ta ett enda steg utan nervcellernas snabba signalöverföring. Nervvävnad består av neuron (nervceller) och gliaceller.

   

• Beskriv den generella uppbyggnaden av ett neuron med cellkropp (soma), dendriter och axon.

   

• Hur återspeglar cellernas form deras funktion som signalspridare?

   

   

• Vad är en aktionspotential?

  • Hur förändras membranpotentialen under en aktionspotential?

  • Är det bara nervceller som kan utlösa en aktionspotential?

  • Vad avslutar en aktionspotential?

     

• Vad är en neurotransmittor?

  • Vilka är de vanligaste neurotransmittorerna i nervvävnad?

  • Vad heter deras receptorer och vilka funktioner har de?

  • Det är viktigt att komma ihåg att en aktionspotential bara rör sig i riktning från somat till axonet!!

    •  

       

• Vad är gliaceller? Ge några exempel på olika typer och redogör för deras funktion.

   

• Redogör för hudens olika lager: vilka vävnader består de av, vilka egenskaper ger de huden?

  • Epidermis indelas i sin tur i olika lager, titta närmare på dem!

  • Dermis

  • Subcutis

     

• Förklara hudens olika funktioner:

  • skydd

  • utsöndring

  • temperaturreglering

  • vitamin D₃-syntes

  • känsel.

     

• Studera de strukturer som ingår i huden: olika typer av svettkörtlar, talgkörtlar, hår och naglar.

   

• Vad gör huden stryktålig?

   

• Vad ger huden färg?

   

• Varför finns det olika hudfärger?

   

• Vilka organ ingår i CNS?
  Storhjärnan, lillhjärnan och ryggmärgen

   

• Vad består PNS av?
  En rad nerver som parvis utgår från ryggmärgen och de nedersta delarna av hjärnan. Delas in i sensoriska nervsystemet, somatiska nervsystemet och autonoma nervsystemet.

   

• Vilka funktioner – i stora drag – har CNS och PNS i förhållande till varandra?

   

• I indelningen av CNS används ibland termer som center, kärna (nucleus), bark (cortex) och märg (medulla)– förklara vad termerna betecknar i CNS.

  • Center=

  • Kärna (Nucleus)=

  • Bark (Cortex)= Hjärnbarken

  • Märg (Medulla)= Ryggmärgen

   

• Vilken funktion har thalamus och hypothalamus?

  • Thalamus: Den bland annat fungerar som en kopplingsstation för alla sinnesförnimmelserna (utom lukt) från basala ganglierna samt till och från hjärnbarken.

  • Hypotalamus: den sköter kontrollen för bland annat blodtryck, ämnesomsättning, sömn och kropptemperaturen. Den avger hormoner via portådersystem till främre hypofysen. Hypotalamus ansvarar för aktiviteter i det autonoma nervsystemet som exempelvis vissa metaboliska processer, vilket sker genom att hormoner utsöndras som i sin tur stimulerar eller hämmar utsöndringen av hypofyshormoner.

   

• I PNS talar man om ganglion och nervplexus – vad är det?

  • Ganglion: En nervknut av nervcellskroppar

  • Nervplexus: Nervfläta

   

• Vad betyder det att nerver är ”afferenta” eller ”efferenta”?

  • Afferenta: Sensoriska

  • Efferenta: Motoriska

   

• Neuron delar sig inte och regenereringen av nervvävnad är därför i stort sett obefintlig. Om axonet skadas är det dock möjligt för dem att växa ut igen, om neuronet befinner sig i PNS. Hur går det till?

   

• Vad händer då neuron skadas i CNS?

   

• Fundera under dina vidare studier av nervsystemet på hur det påverkas när vi åldras.

   

• Vad betyder egentligen ”sensorisk” respektive ”motorisk” i det här sammanhanget?

   

• Hur fortplantas signalerna i nervsystemet?

   

• Hur många är ryggmärgsnerverna?

  31 st

   

• Hur benämns de?

  Cervikalnerver, Thorakalnerver, Lumbalnerv, Sakralnerver och coccygealnerver.

   

• Hur relaterar benämningarna sig till ryggkotorna?

  Dom har fått sina namn efter motsvarade nivå i kotpelaren

   

• Beskriv den anatomiska organisationen av ryggmärgsnerverna.

   

• Vad är ett dermatom?

Olika zoner på kroppen som kopplas ihop med en spinalnerv.

 

• Vad har dermatom för praktisk betydelse?

  Vid skada på en spinalnerv så uppstår känselförlust i den dermatomen och kan med det spåras till vilken nerv som är skadad.

   

• Studera läge och utbredning av de stora nervflätorna:

  • Plexus cervicalis: Halsflätan (spinalnerverna C1 tom C4) som ger upphov till halsens hud- och skelettmuskelnerver

  • Plexus brachialis: Armflätan (spinalnerverna C5 tom T1) som ger upphov till skuldrans och armens hud- och skelettmuskelnerver

  • Plexus lumbosacralis: Ländbäckenflätan (spinalnerverna L1 – S3) som ger upphov till höftens och benets hud- och skelettmuskelnerver

     

• Vilka strukturer innerveras av respektive nervfläta?

   

• Fundera över vilken typ av bortfall en skada på nerven kan ge upphov till.

   

• Hur många är hjärnnerverna?

  12 st par

   

• Vad heter de på latin?

   

• Vilka delar av kroppen innerverar de? Observera att kranialnerverna kan vara såväl sensoriska som motoriska, somatiska som autonoma.

   

• Flera av kranialnerverna är associerade till sinnesorganen – vilka och hur?

   

• Vad betyder proprioception?

  Sinnesintryck som uppstår till följd av förändringar/aktivitet i rörelse- och balansorganen.

   

• Typen av sensorisk information beror på vilken sensorisk receptor som stimuleras: Redogör för hur det känns om man stimulerar:

  • Nociceptorer

  • Termoreceptorer

  • Mekanoreceptorer

  • Kemoreceptorer

   

• Hur transporteras nervimpulsen från receptorn till CNS?

   

• Observera att de flesta sensoriska banorna korsar kroppens medellinje i ryggmärgen eller hjärnstammen – vad ger det för effekt?

   

• Vad betyder det att en sensorisk receptor har adaptionsförmåga? Vad har detta för praktisk betydelse?

   

• Studera och redogör för uppbyggnaden av respektive sinnesorgan. Vad heter organet och var i/på kroppen återfinns det?

   

  • Syn: Öga – i den trattformade ögonhålan (orbita) i kraniet

  • Lukt: Näsa – i ansiktet

  • Hörsel: Öra – sidan av ansikte

  • Smak: Tunga – munnen

  • Känsel: Hud och organ – utanpå och inuti kroppen

     

• Var i organet sitter receptorcellerna?

   

  • Öga: Näthinnan

  • Näsan: Näshålan

  • Öra: Snäckan i innerörat

  • Tunga:

  • Hud:

  • Organ:

   

• Förklara på vilket sätt sinnescellerna är känsliga för förändringar, skillnader och kontraster i stimulus.

   

• Hur påverkas sinnena vid stigande ålder?

   

• När du studerar ögats uppbyggnad ska du kunna lokalisera, redogöra för struktur hos och beskriva funktion av

  • Ögonlocket

  • Senhinnan: sclera och cornea

  • Kärlhinnan: choroidea och iris

  • Hur får ögonen sin färg?

  • Näthinnan

  • Linsen och glaskroppen

  • Ögats kamrar

  • Gula fläcken och blinda fläcken

   

• Redogör för

  • Ackommodation

  • Tryckförhållanden i ögat

  • Svart-vitt- och färgseende

  • Synbanan, från receptorn till CNS

   

• Vilka är mekanismerna bakom vanliga synfel som närsynthet och långsynthet?

   

• Du ska kunna lokalisera, redogöra för struktur hos och beskriva funktion av

  • Ytterörat

  • Mellanörat: trumhinnan och hörselbenen

  • Innerörat: snäckan och båggångarna

  • I snäckan:

    • Runda fönstret och ovala fönstret

    • Scala media, scala tympani och scala vestibuli

    • Tektorialmembranet och basilarmembranet

    • Hårcellerna

   

• Redogör för ljudets väg in i och genom hörselorganet och vidare till CNS. Hur bildas ljudförnimmelsen?

   

• Hur fungerar balanssinnet?

  Vestibulära systemet som består av labyrinten i inneröronen känner av accelerarion av huvudet och förhållandet till jordens dragningskraft. Organet består av två hinnsäckar och tre båggångar som innehåller vätska. När vi rör huvudet kommer vätskan i båggångarna i rörelse och retar sinnescellerna som rapporterar till hjärnan om olika rörelser och om huvudets läge.

   

• Vilka sinnen påverkar balanssinnet?

   

• Hur fortleds signalen från sinnescellerna till CNS?

   

• Hur behandlar hjärnan balansinformationen?

   

• På vilket sätt kan vi skilja mellan ett stort antal olika lukt- och smakämnen?

   

• Förklara hur andra sinnen än smaksinnet bidrar till smakupplevelsen.

   

• Studera CNS anatomiskt. Om du vill lära lite mer om hjärnans anatomi och fysiologi (http://www.wisc-online.com/objects/index_tj.asp?objID=OTA502.)

   

• Titta på hur CNS anläggs under fosterstadiet ur det så kallade neuralröret.

   

• Vad heter hjärnhinnorna och hur ligger de an mot CNS?

   

• Bland annat i samband med förlossningar ges ibland epiduralbedövning. Var finns epiduralrummet, där bedövningen läggs?

   

• Var sitter hjärnventriklarna och hur många är de?

  Högra och vänstra sidoventrickeln i rspektiva sidas storhjärns hemisfär kopplas till den 3:e som är belägen i medellinjen i mellanhjärnan. Den 3:e ansluter till den 4:e genom sylvius akvedukt. Den 4:e är inklämd mellan hjärnstammen och lilla hjärnan.

   

• Vad har de för funktion?

  Transportera cerebrospinalvätska

   

• Diskutera cerebrospinalvätskans (likvors) sammansättning och funktion.

   

• Studera cerebrospinalvätskans cirkulation i CNS.

   

• Hur mycket cerebrospinalvätska finns det i CNS?

   

• Hur är omsättningen av cerebrospinalvätska?

   

• Vad är det som hänt vid hydrocephalus (”vattenskalle”)?

   

• Ett diagnostiskt hjälpmedel när man misstänker sjukdomar i CNS är att analysera cerebrospinalvätska, så kallad lumbalpunktion. Ibland kallas provet felaktigt för ”ryggmärgsprov” – varför är den benämningen så tokig?

   

• Hur ser blodförsörjningen till hjärnan ut?

   

• Hur byggs blodhjärnbarriären upp?

   

• Vilken typ av ämnen kan passera fritt över blodhjärnbarriären och vilka kan det inte?

   

• Förklara vad som händer när en reflex utlöses.

   

• Vad är en reflexbåge?

  Ett sammarbete mellan sinnesceller, sensoriska nervfibrer, samordnande centrum i ryggmärg eller hjärna, motoriska nervfibrer samt muskel eller körtelceller.

   

• Vilka typer av nervbanor måste minst ingår i en reflexbåge?

   

• Man skiljer på medfödda och inlärda reflexer – fundera över några exempel!

   

• Kan man viljemässigt motverka en reflex?

   

• Hur långt ner i ryggradskanalen (canalis vertebralis) sträcker sig ryggmärgen?

  Till mellan första och andra ländkotan

   

• Vad har det för klinisk betydelse?

   

• Studera en tvärsnittsbild av ryggmärgen. Den är tydligt organiserad i grå och vit substans. Vad utgör den grå respektive vita substansen?

   

• Vad är canalis centralis?

   

• Redogör för medulla oblongata, pons respektive mesencephalon.

Mellanhjärnan (mesencephalon) övergår ner till hjärnstammens mellandel (pons) som i sin tur övergår ner till den förlängda ryggmärgen (medulla oblongata).

• Notera hur den grå substansen är organiserad i specifika kärnor. Namnge och ange funktioner hos de olika kärnorna?

   

• I hjärnstammen sker sorteringen av vilken del av den sensoriska informationen som ska göras medveten – var och hur?

   

• Vilka strukturer ingår i mellanhjärnan (diencephalon)?

   

• Vilken funktion har limbiska systemet?

   

• Vilka funktioner har lillhjärnan (cerebellum)?

   

• Dels registrerar lillhjärnan vissa kroppsfunktioner, dels finjusterar den dem – hur går det till?

   

• Beskriv var lillhjärnan är placerad anatomiskt.

   

• Hur ser den ut?

   

• Vad är det bra för att lillhjärnsbarken är så rikt veckad?

   

• Hur är storhjärnan (cerebrum) konstruerad?

   

• Beskriv med hjälp av termer som hemisfärer, centralfåran och lateralfåran och redogör för indelningen i lober.

   

• I likhet med lillhjärnsbarken är storhjärnans bark (cortex cerebri) rikt veckad – varför?

   

• Vad heter veck och fåror på latin?

   

• Studera på ett tvärsnitt av storhjärnan hur den grå och vita substansen är organiserad. Vilken funktion har den grå respektive vita substansen?

   

• Var i hjärnbarken finns sensoriska centra?

  • Syn?

  • Hörsel?

  • Lukt?

• Var finner du motoriska centra?

• Vad är associationscentra?

• Vad representerar – i anatomiska sammanhang - en homunculus?

   

• Hur skiljer sig en motorisk homunculus från en sensorisk homunculus?

   

• Hur skiljer sig de två hemisfärerna åt funktionellt?

   

• Vad är corpus callosum?

   

• Studera Wernickes area och Brocas area. I vilken hjärnhalva finns de?

   

• Vilka respektive funktioner har de?

   

• Vad mäter ett EEG?

   

• Vad betyder EEG?

   

• Studera hur ett EEG ser ut.

   

• Det autonoma nervsystemet är framför allt ett efferent system som justerar homeostasen i kroppen. Vad betyder det?

   

• Vad betyder ”autonom”?

   

• Vad skiljer det autonoma nervsystemet från det somatiska nervsystemet?

   

• Det autonoma nervsystemet indelas i parasympatiska nervsystemet och sympatiska nervsystemet.

   

• Vilka karaktäristiska egenskaper har det sympatiska respektive det parasympatiska nervsystemet?

   

• Beskriv nervbanan ifrån CNS till målorgan i parasympatiska nervsystemet respektive sympatiska nervsystemet.

   

• Hur skiljer sig det parasympatiska nervsystemet och sympatiska nervsystemet anatomiskt?

   

• Vilka neurotransmittorer använder parasympatiska nervsystemet respektive sympatiska nervsystemet?

   

• Sympatiska nervsystemet har en neuroendokrin funktion – vad betyder det och var sker det?

   

• 75 % av parasympatiska nervsystemets effekt sker via en av kranialnerverna – vilken?

   

• Beskriv hur en somatomotorisk signal går från CNS till effektororganet.

   

• Hur många synapser innehåller minst en sådan signalväg?

   

• Var finns synapserna?

   

• Studera hur banan tractus corticospinalis går.

   

• Hur påverkar ”extrapyramidala banor” signalerna i det somatomotoriska nervsystemet?

   

• Fundera över och diskutera hur olika högre funktioner fungerar och reagerar:

  • Medvetande

    • Vilka grader av medvetande finns det?

    • Sömn – vad är och vad händer vidsömn??

    • Vad är och vilken betydelse har drömmar?

  • Minne

    • Resonera kring korttidsminne och långtidsminne.

   

• Ge exempel på normala åldersförändringar vad gäller nervsystemet.

   

• Vilka konsekvenser kan dessa åldersförändringar medföra?

   

• Studera centrala nervsystemets strukturer såsom: hjärnbarken, basala ganglier, capsula interna, thalamus, hypothalamus, hypofys, limbiska systemet, retikulära systemet, ventrikelsystemet, cerebellum, pons, medulla oblongata och ryggmärgen

   

• Diskutera hjärnhinnornas byggnad och funktion samt cerebrospinalvätskans sammansättning och cirkulation.

   

• Vad har blod-hjärnbarriären för betydelse i detta sammanhang?

   

• Studera hjärnans blodförsörjning.

   

• Beskriv de sensoriska och motoriska bansystemen samt klargör skillnaderna mellan dessa system.

   

• Din kropp hålls upprätt och i balans utan att Du tänker på detta. Dessutom rätar Du oftast upp Dig efter att Du snubblat. Förklara vad som händer och hur detta kan ske.

   

• Vilken roll spelar kranial-respektive spinalnerverna i detta sammanhang?

   

• Hur uppkommer sömn?

   

• Studera EEG-registrering under sömnen och diskutera de olika sömnstadierna.

   

• Har drömmar någon betydelse för oss?

   

• Du är ute en blåsig dag i skogen. Plötsligt blinkar Du omedvetet för att skydda ögat mot något skräp som kommer flygande. I samma stund prasslar det till i närheten. Du blir rädd. Förklara de olika reaktionerna.

   

• Ge exempel på normala åldersförändringar vad gäller sinnena. Vilka konsekvenser kan dessa åldersförändringar medföra?

   

• Förklara på vilket sätt sinnesorganen är extra känsliga för förändringar, skillnader och kontraster i stimulus.

   

• På vilket sätt kan vi skilja mellan ett stort antal olika lukt-och smakämnen? Förklara hur andra sinnen än smaksinnet bidrar till smakupplevelsen.

   

• Förklara hur ljud ger upphov till rörelser i basilarmembranet och stimulering av hårcellerna i snäckan, hur vi kan skilja på olika ljudfrekvenser och hur vi kan bestämma ljudkällans riktning

Studenten skall kunna: beskriva vårdvetenskapens historiska utveckling nationellt och internationellt för att visa kunskap om huvudområdets vetenskapliga ursprung och grund



Skillnaden mellan vårdvetenskap och omvårdnadsvetenskap!
Vårdvetenskap
Grunden baseras på filosofi, existerande teorier samt modeller och begrepp. Vårdvetenskap involverar fler yrken inom vården.

Omvårdnadsvetenskap
Blandning mellan toeri, praktik samhällsvetenskap och beteendevetenskap. Omvårdnadsvetenskap är mer specifikt för sjuksköterskan.


Vad är en diciplin?
Det är själva kunskapsområdet som är grunden för utbildningen mot en profession. Omfattar det innehåll och de processer som disciplinens medlemmar är involverade i samt teorier som utvecklas och forskningsresultat som produceras.


Vad är en profession?
Yrkesutbildning på högskole/universitetsnivå som leder till en akademisk examen och eventuellt legitimering. Den ska ha samhällsnytta.

• vilar på vetenskaplig grund i form av ett eget kunskapsområde
• leder till legitimation
• följer etiska regler
• är autonom
• värderas högt av samhället
• tillhör en nationell organisation

Vad är akademisering?
Är en process som syftar till att utbildning inom ett ämne leder fram till en akademisk examen, högsta graden är doktor.


Vad är ett paradigm?
används för att karaktärisera en akademisk disciplin och omfattar all forskning.

Vad är omvårdnad?

”Omvårdnad innebär att tillgodose allmänmänskliga och personliga behov och därvid tillvarata individens egna resurser för att bevara eller återvinna optimal hälsa liksom att tillgodose av vård i livets slutskede. Omvårdnad sammanfaller delvis med och utgör ett komplement till medicinsk vård, beaktande såväl psykiska som sociala och kulturella aspekter.”

Vad är en teori?

Men hjälp av fenomen, en känsla som går att applicera på levande ting ex. Kärlek, och begrepp, då vi sätter namn på ting, händelser och idéer, bildas en teori. Genom teorin, tillsammans med fenomen och begrepp, kan vi ex förstå ett problem. Teori används i olika syften som tex. Att förstå, förklara eller kontrollera vår omvärld.

ICN - 4 etiska koder:

1. Främja hälsa

2. Förebygga sjukdom

3. Återställa hälsa

4. Lindra lidandet

Omvårdnadsdiscplinen

Allmänt

Innehåller alla de processer som sjuksköterskan är involverad i, kliniskt arbete, undervisning och administration. Disciplinen omfattar även alla de teorier som utvecklats i syfte att beskriva, förklara och föreskriva fenomen inom domänen liksom de forskningsresultat som producerats.

Nightingale
Hon såg patienten som en individ.
Hon myntade begreppet hälsa
Hon ansåg att renlighet och lugn miljö var mycket viktigt för tillfrisknandet.
Hennes tankar och teorier ligger till grund för de flesta teorier fram till 50-talet men finns fortfarande med på ett hörn.

1950-talet
Teoretiker tog över och utformade nya synsätt.
Sjuksköterskan blev mer självständig och inte längre en läkarassistent.
Teorier om samspel mellan sjuksköterskan och patienten skapades.
Dominerande begrepp under denna tid var Interaktion och Behov.

1960-1970-talet
Man ville få omvårdnaden nämnd som en disciplin.
Teorier utvecklades som främst användes som underlag till undevisning och forskning.
Under den här perioden var inriktingen på samhällsbehov större än individen.
Frågeställning som var viktig under den här perioden: Vad är den teoretiska grunden i omvårdnad?

Slutet av 1970-talet
Helhetsynen på människan kom tillbaka och nu ligger fokusen på omvårdnaden.
Nu skapades frågeställningen: Vad är kärnan i omvårdnaden?

Slutet av 1980-talet fram till nu
Teorierna från 70-talet tonades ner och nu ligger fokusen på kunskap och dess utveckling inom omvårdnad.


Historisk utveckling
USA
Föregångslandet för utvecklingen av vårdvetenskapen.
1899 blev vårdämnet akademsikt.

Europa
England har den äldsta traditionen av vårdforskning i europa.
I vissa länder är sjuksköterskeutbildningen fortfarande mer sedd som en läkarassistent utbildning.

Norden
SSN= Sjuksköterskors sammarbete i Norden. Det har alltid varit dom som arbetat för att få utbildningen mer statusbetingad.
1973 blev Island det första landet i norden att bedriva sjuksköterskeutbildning på universitetsnivå.
Finland är ett föregångsland inom vårdforskning.
Danmark har tagit längst tid på sig att utveckla sjuksköterskeutbildningen.


En samlad beskrivning över teoretikerna finns även här : http://wiki.du.se/Subjects/V%C3%A5rdvetenskap/Kurser/V%C3%A5_1024_Sjuksk%C3%B6terskans_profession_15_hp/Madeleine_Leininger?action=edit

Studenten skall identifera och beskriva olika kunskapsformer/kunskapsmönster och deras betydelse i vårdandet



Kunskapsformer
Empirisk, integrerad kunskap: Den empiriska kunskapen ses som vetenskaplig, systematisk, generaliserbar och verifierad. Endast kunskapen är inte tillräcklig utan den måste settas i ett sammanhang. Vårdaren måste kunna röra sig mellan teori och praktik. Till exempel i vårdprocessens analysfas då vårdaren koplar ihop sina observationer med sin teoretiska kunskap och "skapa teori om patienten". "veta att"+ "veta hur"=yrkesskicklighet.

Etisk kunskap: Innebär att vårdaren har en medveten värdegrund. För att en vårdhandling ska utföras etiskt krävs inte enbart att den utförs korrekt och efter alla regler utan även med känsla för patienten. Den etiska hållningen som en vårdare har är beroende av på vilket sätt som den bär vittne. Vårdaren måste våga och orka se vad som verkligen händer och sedan vittna sanningsenligt. Patientens perspektiv viktigare än vårdarens!

Personlig kunskap: Innebär att vårdaren är öppen för sig själv och sin omvärd dvs. vågar ifrågasätta, ompröva och revidera sitt handlande. Personlig kunskap kräver att vårdaren har MOD att ifrågasätta sig själv och andra för att värna om patientens värdighet. om vårdareninte gör detta så hindras den i sin utveckling.

Estetisk kunskap: Denna kunskap förutsätter att vårdaren även har de andra kunskapsformerna. Vårdandet som konst kännetecknias av inbjudan, bekräftelse och möte med patienten. Detta ger förutsättningar för kreativitet, uppfiningsrikedom, engagemang och frihet i förhållande till patienten och de andra kunskapsformerna. Detta gör de möjligt att utforma vården efter den unika patienten. Vårdaren använder sina kunskaper i en unik situation och för en unik patient= estetiskt vårdande.


Evidens
Yttre evidens: Bevisets väg. Bygger på förmedlad kunskap eller vetande som ses som fakta.  Praxis blir mycket instrumentellt och effektivt (medicinskt). Detta gör att patiententperspektivet inte lyfts fram i dessa evidens diskutioner.

Inre evidens: Vittnesbördets väg
För att utforma en evident vård för den enskilda patienten krävs en inre dimension. Detta innebär att vårdaren tar hänsyn till vad den enskilda patienten tycker är viktigt inte till vad som ses som "normalt". Evidensbegreppet ska stärka patientens autonomi inte professionen. Inre evidens är det människan upplever som uppenbart, påtagligt, tydligt och naturligt och som känns verkligt, sant och äkte.


Evidensbaserat vårdande
Att utföra en evidensbaserad vård handler om att integrera både teori och praktik i vårdarbeter. Det vill säga vi gör det vi vet. Vad, Hur och Varför vi gör som vi gör är frågor som ligger till grund för diskutioner kring evidesbegreppet. För att vården ska bli evident ur et vårdvetenskapligt perspektiv är det viktigt att det tas lika stor hänsyn till alla frågor. I vårdvetenskapen blir också frågorna Vad och Varför viktiga för att utföra en evident vård. Varför kan besvaras med att det är för patienten och då är inte enbart empirisk kunskap viktig utan alla kunskapsformer måste då vägas in i begreppet.

Studenten skall redogöra för innebörder av grundbegreppen: Människa, hälsa, vårdande och värld utifrån vårdvetenskapliga teorier och människans livscykel, från födelde till död.



Människa

Kroppen

Bärare av människans livshistoria, mening och självbild. Kroppen är vårt medel för kontakt med omvärlden. Viktigt som vårdare att se till hela människan (kropp, själ och ande) och inte bara till sjukdom/skada.
Merleau-Ponty menar att människan genom sin kropp förhåller sig till omvärlden. Vi kan inte gå ifrån vår kropp och det är genom den som vi upplever oss själva och andra. Om man ser sin kropp som ett objekt är den ständigt närvarande. Merleau-Ponty menar att kroppen är ett subjekt. Det är genom kroppen man får tillgång till världen. Vår kroppsbild kan förändras genom skada & sjukdom.) När detta inträffar förändras vår syn på kroppen och oss själva. (Även Madjar beskriver detta tydligt. Även andra personer kan då se på en annorlunda eftersom kroppsspråk mm. förändras.

Affekter – kroppsliga reaktioner ex. Ilska och glädje. Redan vid födseln blir vi medvetna om när kroppen och ju äldre vi blir börjar vi koppla ihop olika affekter med upplevda situationer, ex. Ser en bokrygg och förstår att det är en bok → man vet att en bok har en fram & baksida och kan då koppla ihop att den även har sidor i mitten.

Själ

Sammankopplas ofta med ande.

Vårdvetenskapligt perspektiv → vår förmåga att tänka, känna och fatta beslut. Ett hotat, kränkt och förlorat själv kan leda till lidande.

Självmedvetenhet → genom kropp, tankar och känslor. I relation till världen skapar människan sin självmedvetenhet.

Stern menar att människan är i ständig utveckling. Människan påverkas ständigt av sin omgivning. Vi upptäcker och skapar oss själva i mötet med andra. Ju mer vi upplever desto mer växer vi.

Anden

Något annorlunda än det själsliga då det är ett uttryck för människans förmåga till gränsöverskridande och trancendens.

Andliga frågor → existentiellt - varför finns jag?

Eriksson menar att alla i grunden är religiösa och bär på en längtan till gud eller annan makt. (Denna religiösa sida / existentiella uppkommer ofta vid livets slutskede). Eriksson menar även att alla har estetiska och etiska frågor.

Etiska → moral och etik – vad är rätt/ fel att göra?

Estetiska → att fastna för en solnedgång eller liknande.

Viktigt att vårdaren visar patienten respekt när det gäller tro och religion. En öppenhet behövs!

Viktigt att våga prata om detta även om det är svårt och tabubelagt.

Hälsa
Flerdimensionell, rörelse och unik

Hälsa

Om människan endast ses som en biologisk kropp, är det lätt att vården enbart riktas till sjukdomen och dess symptom, själva personen och dess behiv glöms bort.

Syftet med vården är att lindra patientens lidande och ge patienten den hjälp och det stöd han/hon behöver för att uppleva hälsa.

Hälsa är individuellt och varierar beroende på hur människan mår. Hälsan kan påverkas av både yttre och inre faktorer.

En person kan ha en sjukdom men ändå uppleva hälsa.

Eriksson: En vårdvetenskaplig hälsobild ställer människans hälsa och lidande i fokus snarare än sjukdomen.

Eriksson: Hälsa kan upplevas av sundhet, friskhet och välbefinnande.

Eriksson menar att människan är hälsa. Att vara hälsa är att man upplever sin egen helhet och enhet. Det är en upplevelse av att vara förankrad i den egna kroppen och att man med utgångspunkt i sig själv kan uppleva mening och sammanhang i livet.

Människan behöver även känna harmoni och balans för att uppnå hälsa.

Vårdande

Erikssons teori = Viljan att vårda föds då det finns kärlek mellan medmänniskan och lidandet.

Genom ansning, lekande och lärande tillsammans med tillit, tillfredställelse, kroppsligt och andligt välbehag uppkommer vårdandet. Vårdandet äger rum inom ramen för en relation och sker i en anda av tro, hopp och kärlek.

Ansning – Att rena patienten både fysiskt och psykiskt. Genom det fysiska att upprätthålla en god hygien och att få i sig den näring man behöver. På det psykiska planet att ta i tu med svåra känslor genom att bjuda in till samtal. På ett andligt plan kan ansning handla om att samtala om de existentiella frågorna som finns hos patienten.

Lek – främjar utveckling, både hos barn och vuxna. Leken ger reflektion, olika handligsalternativ och erfarenheter. Att kunna leka är ett uttryck för hälsa! En lekfull individ har god fantasi och kan förena fantasin med verkligheten och vågar då skapa situationer och se nya möjligheter. Leken ger en nyfikenhet och öppenhet till nya erfarenheter.

Lärandet – sker i samfund med andra människor. Att förstå innebörden och göra den till sin egna och på så sätt lära sig. Det är viktigt att man har en förtroendefull relation till den som man ska lära ifrån, annars kan lärandet inte tas emot. Genom både negativa och positiva reaktioner inom lärandet lär sig individen. Dock är det viktigt att det positiva överväger det negativa!

Tro – Utgör vårdandets kärna, dess ontologiska grund. Patienter kan komma från olika kulturer och med olika religioner. Viktigt för sjuksköterskan att vara öppen för detta och anpassa vården efter det. Tron är inte alltid religör, man kan tro på ett behandlingssätt eller att man tror att man ska bli frisk, en mycket viktig aspekt för att bli frisk. Man måste tro på sig själv för att komma någonstans!

Hopp – är kopplat till vad människan ser som värdefullt. Genom att lyssna på patienten kan detta leda till att man inger tillförlitlig och bjuder in till samtal om ex. Lidande och detta ger patienten hopp. Ohälsa kan uppkomma om hoppet förnimmas.

Kärlek – mellan medmänniskor. Det är sjuksköterskans kall att visa omsorg och omtanke vilket leder till att hon ska sätta patienten i första rum och inte arbeta för att få någonting tillbaka. Bara GE inte förvänta sig att FÅ någonting tillbaka.

Caritas motivet

Värld/Miljö
Vårdrelationen, estetik och etik

Studenten skall beskriva och förklara mångkulturella perspektiv och genus perspektivs betydelse i möten mellan patient, anhörig/närstående och vårdare

GENUS 

Genus – Hur det biologiska könet tolkas i olika samhällen dvs. som socialt och kulturellt skapande fenomen. Enligt Connell skapas genus i samfund med andra människor i olika situationer. Genus är resultatet av sociala konstruktioner.

Han menar även att genus skapas genom kroppen. Männens överordnad kan då kopplas till att de anses ha en stor och stark kropp medan kvinnornas kroppar är mindre och mer sårbara.

I en vård situation kan det lätt bildas en maktobalans mellan vårdare och patient, där vårdaren har makten. Makt utövandet kan leda till underordning och förtryck. Andra tänkbara exempel till maktobalans är: kön, social klass, etnicitet och ålder. Även samhällets normer, politiska beslut och var i landet man bor kan bidra till utförandet av makt.

Det är inte allt för sällan som det är de ”svaga” individerna (låginkomsttagare, låg utbildade, utrikesfödda och kvinnor) i samhället som drabbas av en sämre kvalitet på vården. Trots att denna grupp ofta lever med ohälsa är det de som uppsöker minst vård. De människor som tillhör den gynnsamma gruppen är de som uppsöker vård i större utsträckning. Orsaken till att de ”svaga” individerna inte får samma vård kan vara bristande ekonomi, bristande förtroende för vården, bristande kunskap mm.

Upplevelser kring vårdkvalitet skiljer sig även mellan män och kvinnor, där männen upplever att de är nöjda med den vård de får medan kvinnorna i större utsträckning inte är nöjda. Precis som i relationen mellan svaga grupper och gynnsamma grupper är utbildning, etnicitet, socioekonomiska faktorer bidragande även när det gäller vårdkvalitet mellan män och kvinnor. Men även vad som anses som manligt och kvinnligt spelade in på vården. Män anses vara starka och självständiga och kan därför själva påverka sin sjukdomssituation till den grad där de får den vård de själva anser sig behöva. De ser sig själva heller inte som patient utan identifierar sig hellre med vårdpersonalen. Genom att de inte identifierar sig som sjuka / patienter har de redan där mer makt än vad en kvinna förväntas ha. Kvinnorna däremot anses i ett genusperspektiv vara underordnade , beroende och passiva. Denna ”stämpel” sätts både av kvinnan själv och av vårdpersonalen. Kvinnliga patienter kan även uppmuntras till mindre aktivitet, vilket leder till att de inte får den vård de har behov av.

Även åldern hos män och kvinnor har betydelse för hur de uppfattar och ser på sig själva. En 40-årig kvinna som har drabbats av sjukdom har exempelvis större problem men att acceptera sig själv än vad en man i liknande ålder har. Detta kan kopplas till normen att kvinnan ska vara representant för sin man och har då mer press på sig att uppfylla de regler och normer som samhället har för en attraktiv kvinna. När den sjuka kvinnan då inte kan uppfylla dessa mål, kommer hennes självkänsla att försämras. Män anses vara mer självsäkra i sin roll som man och denna situation uppkommer inte i lika stor utsträckning som för kvinnorna.

Kultur 
Kultur är dynamisk: skapas och omskapas i samspelet mellan människor.
Kultur är en process.
Kultur delas med andra: språket och det ickeverbala språket, klädsel, musik, symboler, normer och värderingar.
Kulturen är integrerad: familjen, socialsituationer, arbete, skola, vänner m.m.
Kulturen är som ett isberg.


Medvetet/synligt

Omedvetet/ osynligt
(värderingar/normer/vi härmar våran omgivning)

Centrala begrepp i mångkulturella möten:

Kultur: det sociala arvet
Etnicitet: tillhörighet till en viss grupp med samma språk och symboler
Ras: Användes förr för indelning av människor efter hudfärg, hårstruktur m.m
Antropologi: vetenskapen om människor och människosläktet. Syftet är att få en helhetssyn på människan för att förstå sammanhang och situationer i människors tillvaro.
Medicinsk antropologi: utgår från olika kulturers förklaringar och syn på sjukdom och vård. 
Kulturell mångfald: inbegriper människor med olika nationaliteter och etnisk bakgrund. Det kan användas för att lyfta fram olikheter och likheter. 
Transkulturell omvårdnad: med detta begrepp menas att ssk som grund är öppen och lyhörd för patienters bakgrund. Forskningen syftar till att hjälpa ssk att vårda människor med annan kulturell bakgrund. 

 
Josepha Campinha-Bacote sammanfattning

 
Processen på kulturell kompetens i utförandet inom hälso- och sjukvården. Är en modell för vård som definerar kulturell kompetens som den process i vilken vårdpersonal ständigt strävar för att uppnå förmåga och tillgänglighet för att effektivt arbeta inom det kulturella sammanhanget för en patient.


Cultural Awareness= Kulturell medvetenhet
Cultural Knowledge = Kulturell kunskap
Cultural Skills = Färdigheter
Cultural Encounters = Kulturelt möten
Cultural Desire = Vilja


Kulturell kompetens är en process som individer utvecklar där de ständigt strävar mot att bli kulturellt kompetenta.

Enligt Jirve består kulturell kompetens av :
Ssk's kulturella medvetenhet, personlig övertygelse och värderingar.
Kulturell bedömning.
Tvärkulturell kommunikation.  

Studenten skall identifiera och beskriva människors upplevelser och erfarenheter av värld, vårdande och hälsa utifrån mångkulturella perspektiv och genus.

Människa
Ande: Trancendent
Kroppen: en cellklump, vi kan erfara och förnimma saker genom vår kropp
Själ: Lagrade känslor och tankar

Osjälviska och vill andra väl. Människan är en oskiljbar enhet och den är mer än summan av sina delar, hon menar även att människan hela tiden tillblir. Andliga behov är viktiga. Människan och miljön påverkar varandra i ett ömsesidigt växel spel. Människan är autonom och har valfrihet. Människan är också okränkbar. Det sanna jaget är då det råder HARMONI mellan ande, kropp och själ. Människans känslor och tankar är fönster till själen. Kroppen är begrensad till tid och rum och man förnimmar saker genom kroppen och sinnena.


Hälsa
Är HARMONI mellan ande, kropp och själ. Självinsikt, självkännedom, finna mening, bemästra situationen. Ohälsa kan utlösas av en orolig själ eller dålig harmoni.


Världen/Miljön
Yttre miljö: Materiell och påtaglig
Inre miljö: Andlig, mental, individull samt sociokulturell.


Vårdandet
Är både en vetenskap och en konst. Patientens perspektiv är viktigt. Hon tror på självläkande processer, healing. Vårdandet är en hållning och vård v vidgar våra sinnen. Hon ser patienten ur en holistisk synvinkel. Hon har 10 caritativa faktorer som ligger till grund för allt vårdande av dessa är de tre första grunden för alla punkter. Det är en mellanmänsklig process som ska stödja för att nå harmoni mellan ande, kropp och själ.


Caritativa faktorer
1. Humanistisk-altruistiskt värdesystem --> Hur ser vi på människan. En tänkande, kännande, handlande och ansvarstagande individ som vill och kan ta ansvar för sin hälsa

2. Tro och hopp --> Vårdaren ska ha en positiv attityd att hjälpa patienten att tro och hoppas på att bli bättre. Vårdaren ska agera motiverande

3. Känslighet gentemot självet och andra --> För att vara en god vådare måste vårdaren själv vara medveten om sin egna hälsa. Man "måste" må bra själv för att kunna vårda sjuka patienter. Man ska vårda sig själv innan man kan vårda andra.

De tre första faktorerna speglar resterande faktorer.

4. Mänsklig omsorgsrelation, präglad av tillit --> Patienten ska hela tiden bjudas in i en tillitsfull relation. Man själv ska vara förtroendegivande, man ska visa att man verkligen vill hjälpa patienten. Här och nu perspektivet!

5. Ge uttryck för positiva och negativa känslor --> Vårdaren ska finnas där för att kunna ta emot patientens berättelse om bra och dåliga erfarenheter tex. av tidigare sjukhusvistelser.

6. Kreativ och problemlösande process --> Använda alla sinnen och fatasin när man samlar data, tänka så öppet som möjligt. Kommunikation med patienten är viktigt!

7. Transpersonell undervisning och inlärning --> Här är skillnaden mellan att vårda och bota. Undervisningen håller vårdaren på med hela tiden. Genom att vårdaren ger information ges (tillviss del) ansvaret om vårdandet över till patienten.  "Man kan vårda utan att bota men man kan inte bota utan att vårda"

8. Stödjande, skyddande och/ eller förbättrande av kroppslig, social och andlig miljö -->
Kroppslig = Vad behöver patienten för att klara sig rent kroppsligt. Ex. renlighet mm.
Socialt = Tillgodose patientens sociala behov.
Andligt = Finns det utrymme för patientens existentiella frågor?! Viktigt att kunna lyssna på patienter med dessa frågor.

9. Tillgodoseende av männskliga behov --> Här ska man se till ALLA behov som en människa kan tänkas ha.

10. Existentiell - fenomenologisk - andliga krafter --> handlar om att vårdaren måste försöka förstå patienten och dennes frågor kring ex. livet. Vi måste sträva efter idealen.

Leininger är kritisk till konsensus begreppen!

Människa
Hon ser människan som en kulturbärare. Denne påverkas av sin omgivning fysiskt, geografiskt och sociokulturellt. Hon ser gruppen framför människan.  Hon menar att vi kan och vill informera om vårdandet utifrån vår kultur. Hon menar att det lätt blir missförstånd och kulturkrockar inom vården, för att undvika detta bör vården utgå från individen eller gruppens kultur. Det är också viktigt att förstå sin egen kultur för att kunna förstå andras. Leininger är grundaren till trans cultural nursing som syftar till att skapa kulturelt anpassad vård. Hon menar att en människas kulturella bakgrund påverkar flera aspekter av individen till exempel tro, språk, religion och syn på familjen. Dessa delar ingår i hennes sun rise model.
En negativ aspekt av detta sätt att se på människan/gruppen kan vara om man läst in si på en kultur och därför har förutfattade meningar.

Hälsa
Ett tillstånd av välbefinnande, detta är kulturspecifikt. Ex. Romer hälsa då de kan umgås med nära och kära. Hon tycker att vården ska skräddarsys till varje person för att uppnå hälsa. Att ha hälsa är att ha en fungerande vardag. Hon tycker att begreppet välbefinnande är mer relevant än begreppet hälsa.

Världen/Miljö
Människan påverkas av sin omgivning. Hon ser människan som en kulturbärare. För att förstå andras kultur behöver vi förstå vår egen dvs. vi bör reflektera över våran egen kultur. Människan påverkas av sin omgivning fysiskt, geografiskt och sociokulturellt.

Vårdandet
Caring perspektiv, bevara eller återställa hälsa utifrån kulturen.
Etno nursing, forsknings perspektiv innebär att man lever och smälter in i en annan kultur. Hon myntade begreppen:emic och etic 
emic: Inifrån perspektiv, hur tänker gruppen och varför gör de som de gör? Fördomsfri, öppen, lyhörd. 
etic: Utifrån perspektiv, med distans reflekterar man situationen utifrån. Med hjälp av kunskapen ställer man sig frågor som: Vilken betydelse? Vad ser jag? Vad säger dom?
De observationer som man gör utifrån ett emic perspektiv kan man reflektera över i ett etic perspektiv.
Sjuksköterskan är inte bara en ”görare” utan också en ”tänkare”=caring.
Hon använder sig av sunrise modellen. Hälsan är det som står i centrum och den påverkas av teknologi, religion, familj, kultur, politik, ekonomi och utbildning.