Lärandemål 2

Studenten skall identifera och beskriva olika kunskapsformer/kunskapsmönster och deras betydelse i vårdandet



Kunskapsformer
Empirisk, integrerad kunskap: Den empiriska kunskapen ses som vetenskaplig, systematisk, generaliserbar och verifierad. Endast kunskapen är inte tillräcklig utan den måste settas i ett sammanhang. Vårdaren måste kunna röra sig mellan teori och praktik. Till exempel i vårdprocessens analysfas då vårdaren koplar ihop sina observationer med sin teoretiska kunskap och "skapa teori om patienten". "veta att"+ "veta hur"=yrkesskicklighet.

Etisk kunskap: Innebär att vårdaren har en medveten värdegrund. För att en vårdhandling ska utföras etiskt krävs inte enbart att den utförs korrekt och efter alla regler utan även med känsla för patienten. Den etiska hållningen som en vårdare har är beroende av på vilket sätt som den bär vittne. Vårdaren måste våga och orka se vad som verkligen händer och sedan vittna sanningsenligt. Patientens perspektiv viktigare än vårdarens!

Personlig kunskap: Innebär att vårdaren är öppen för sig själv och sin omvärd dvs. vågar ifrågasätta, ompröva och revidera sitt handlande. Personlig kunskap kräver att vårdaren har MOD att ifrågasätta sig själv och andra för att värna om patientens värdighet. om vårdareninte gör detta så hindras den i sin utveckling.

Estetisk kunskap: Denna kunskap förutsätter att vårdaren även har de andra kunskapsformerna. Vårdandet som konst kännetecknias av inbjudan, bekräftelse och möte med patienten. Detta ger förutsättningar för kreativitet, uppfiningsrikedom, engagemang och frihet i förhållande till patienten och de andra kunskapsformerna. Detta gör de möjligt att utforma vården efter den unika patienten. Vårdaren använder sina kunskaper i en unik situation och för en unik patient= estetiskt vårdande.


Evidens
Yttre evidens: Bevisets väg. Bygger på förmedlad kunskap eller vetande som ses som fakta.  Praxis blir mycket instrumentellt och effektivt (medicinskt). Detta gör att patiententperspektivet inte lyfts fram i dessa evidens diskutioner.

Inre evidens:
Vittnesbördets väg
För att utforma en evident vård för den enskilda patienten krävs en inre dimension. Detta innebär att vårdaren tar hänsyn till vad den enskilda patienten tycker är viktigt inte till vad som ses som "normalt". Evidensbegreppet ska stärka patientens autonomi inte professionen. Inre evidens är det människan upplever som uppenbart, påtagligt, tydligt och naturligt och som känns verkligt, sant och äkte.


Evidensbaserat vårdande
Att utföra en evidensbaserad vård handler om att integrera både teori och praktik i vårdarbeter. Det vill säga vi gör det vi vet. Vad, Hur och Varför vi gör som vi gör är frågor som ligger till grund för diskutioner kring evidesbegreppet. För att vården ska bli evident ur et vårdvetenskapligt perspektiv är det viktigt att det tas lika stor hänsyn till alla frågor. I vårdvetenskapen blir också frågorna Vad och Varför viktiga för att utföra en evident vård. Varför kan besvaras med att det är för patienten och då är inte enbart empirisk kunskap viktig utan alla kunskapsformer måste då vägas in i begreppet.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0