tentapluggssk

Studenten skall redogöra för innebörder av grundbegreppen: Människa, hälsa, vårdande och värld utifrån vårdvetenskapliga teorier och människans livscykel, från födelde till död.



Människa

Kroppen

Bärare av människans livshistoria, mening och självbild. Kroppen är vårt medel för kontakt med omvärlden. Viktigt som vårdare att se till hela människan (kropp, själ och ande) och inte bara till sjukdom/skada.
Merleau-Ponty menar att människan genom sin kropp förhåller sig till omvärlden. Vi kan inte gå ifrån vår kropp och det är genom den som vi upplever oss själva och andra. Om man ser sin kropp som ett objekt är den ständigt närvarande. Merleau-Ponty menar att kroppen är ett subjekt. Det är genom kroppen man får tillgång till världen. Vår kroppsbild kan förändras genom skada & sjukdom.) När detta inträffar förändras vår syn på kroppen och oss själva. (Även Madjar beskriver detta tydligt. Även andra personer kan då se på en annorlunda eftersom kroppsspråk mm. förändras.

Affekter – kroppsliga reaktioner ex. Ilska och glädje. Redan vid födseln blir vi medvetna om när kroppen och ju äldre vi blir börjar vi koppla ihop olika affekter med upplevda situationer, ex. Ser en bokrygg och förstår att det är en bok → man vet att en bok har en fram & baksida och kan då koppla ihop att den även har sidor i mitten.

Själ

Sammankopplas ofta med ande.

Vårdvetenskapligt perspektiv → vår förmåga att tänka, känna och fatta beslut. Ett hotat, kränkt och förlorat själv kan leda till lidande.

Självmedvetenhet → genom kropp, tankar och känslor. I relation till världen skapar människan sin självmedvetenhet.

Stern menar att människan är i ständig utveckling. Människan påverkas ständigt av sin omgivning. Vi upptäcker och skapar oss själva i mötet med andra. Ju mer vi upplever desto mer växer vi.

Anden

Något annorlunda än det själsliga då det är ett uttryck för människans förmåga till gränsöverskridande och trancendens.

Andliga frågor → existentiellt - varför finns jag?

Eriksson menar att alla i grunden är religiösa och bär på en längtan till gud eller annan makt. (Denna religiösa sida / existentiella uppkommer ofta vid livets slutskede). Eriksson menar även att alla har estetiska och etiska frågor.

Etiska → moral och etik – vad är rätt/ fel att göra?

Estetiska → att fastna för en solnedgång eller liknande.

Viktigt att vårdaren visar patienten respekt när det gäller tro och religion. En öppenhet behövs!

Viktigt att våga prata om detta även om det är svårt och tabubelagt.

Hälsa
Flerdimensionell, rörelse och unik

 

Hälsa

Om människan endast ses som en biologisk kropp, är det lätt att vården enbart riktas till sjukdomen och dess symptom, själva personen och dess behiv glöms bort.

Syftet med vården är att lindra patientens lidande och ge patienten den hjälp och det stöd han/hon behöver för att uppleva hälsa.

 

Hälsa är individuellt och varierar beroende på hur människan mår. Hälsan kan påverkas av både yttre och inre faktorer.

 

En person kan ha en sjukdom men ändå uppleva hälsa.

Eriksson: En vårdvetenskaplig hälsobild ställer människans hälsa och lidande i fokus snarare än sjukdomen.

Eriksson: Hälsa kan upplevas av sundhet, friskhet och välbefinnande.

Eriksson menar att människan är hälsa. Att vara hälsa är att man upplever sin egen helhet och enhet. Det är en upplevelse av att vara förankrad i den egna kroppen och att man med utgångspunkt i sig själv kan uppleva mening och sammanhang i livet.

Människan behöver även känna harmoni och balans för att uppnå hälsa.

Vårdande

Erikssons teori = Viljan att vårda föds då det finns kärlek mellan medmänniskan och lidandet.

Genom ansning, lekande och lärande tillsammans med tillit, tillfredställelse, kroppsligt och andligt välbehag uppkommer vårdandet. Vårdandet äger rum inom ramen för en relation och sker i en anda av tro, hopp och kärlek.

 

Ansning – Att rena patienten både fysiskt och psykiskt. Genom det fysiska att upprätthålla en god hygien och att få i sig den näring man behöver. På det psykiska planet att ta i tu med svåra känslor genom att bjuda in till samtal. På ett andligt plan kan ansning handla om att samtala om de existentiella frågorna som finns hos patienten.

 

Lek – främjar utveckling, både hos barn och vuxna. Leken ger reflektion, olika handligsalternativ och erfarenheter. Att kunna leka är ett uttryck för hälsa! En lekfull individ har god fantasi och kan förena fantasin med verkligheten och vågar då skapa situationer och se nya möjligheter. Leken ger en nyfikenhet och öppenhet till nya erfarenheter.

 

Lärandet – sker i samfund med andra människor. Att förstå innebörden och göra den till sin egna och på så sätt lära sig. Det är viktigt att man har en förtroendefull relation till den som man ska lära ifrån, annars kan lärandet inte tas emot. Genom både negativa och positiva reaktioner inom lärandet lär sig individen. Dock är det viktigt att det positiva överväger det negativa!

 

Tro – Utgör vårdandets kärna, dess ontologiska grund. Patienter kan komma från olika kulturer och med olika religioner. Viktigt för sjuksköterskan att vara öppen för detta och anpassa vården efter det. Tron är inte alltid religör, man kan tro på ett behandlingssätt eller att man tror att man ska bli frisk, en mycket viktig aspekt för att bli frisk. Man måste tro på sig själv för att komma någonstans!

 

Hopp – är kopplat till vad människan ser som värdefullt. Genom att lyssna på patienten kan detta leda till att man inger tillförlitlig och bjuder in till samtal om ex. Lidande och detta ger patienten hopp. Ohälsa kan uppkomma om hoppet förnimmas.

 

Kärlek – mellan medmänniskor. Det är sjuksköterskans kall att visa omsorg och omtanke vilket leder till att hon ska sätta patienten i första rum och inte arbeta för att få någonting tillbaka. Bara GE inte förvänta sig att FÅ någonting tillbaka.

Caritas motivet

Värld/Miljö
Vårdrelationen, estetik och etik

 

En samlad beskrivning över teoretikerna finns här : http://wiki.du.se/Subjects/V%C3%A5rdvetenskap/Kurser/V%C3%A5_1024_Sjuksk%C3%B6terskans_profession_15_hp/Madeleine_Leininger?action=edit