Lärandemål 4
Studenten skall beskriva och förklara mångkulturella perspektiv och genus perspektivs betydelse i möten mellan patient, anhörig/närstående och vårdare
GENUS
Genus – Hur det biologiska könet tolkas i olika samhällen dvs. som socialt och kulturellt skapande fenomen. Enligt Connell skapas genus i samfund med andra människor i olika situationer. Genus är resultatet av sociala konstruktioner.
Han menar även att genus skapas genom kroppen. Männens överordnad kan då kopplas till att de anses ha en stor och stark kropp medan kvinnornas kroppar är mindre och mer sårbara.
I en vård situation kan det lätt bildas en maktobalans mellan vårdare och patient, där vårdaren har makten. Makt utövandet kan leda till underordning och förtryck. Andra tänkbara exempel till maktobalans är: kön, social klass, etnicitet och ålder. Även samhällets normer, politiska beslut och var i landet man bor kan bidra till utförandet av makt.
Det är inte allt för sällan som det är de ”svaga” individerna (låginkomsttagare, låg utbildade, utrikesfödda och kvinnor) i samhället som drabbas av en sämre kvalitet på vården. Trots att denna grupp ofta lever med ohälsa är det de som uppsöker minst vård. De människor som tillhör den gynnsamma gruppen är de som uppsöker vård i större utsträckning. Orsaken till att de ”svaga” individerna inte får samma vård kan vara bristande ekonomi, bristande förtroende för vården, bristande kunskap mm.
Upplevelser kring vårdkvalitet skiljer sig även mellan män och kvinnor, där männen upplever att de är nöjda med den vård de får medan kvinnorna i större utsträckning inte är nöjda. Precis som i relationen mellan svaga grupper och gynnsamma grupper är utbildning, etnicitet, socioekonomiska faktorer bidragande även när det gäller vårdkvalitet mellan män och kvinnor. Men även vad som anses som manligt och kvinnligt spelade in på vården. Män anses vara starka och självständiga och kan därför själva påverka sin sjukdomssituation till den grad där de får den vård de själva anser sig behöva. De ser sig själva heller inte som patient utan identifierar sig hellre med vårdpersonalen. Genom att de inte identifierar sig som sjuka / patienter har de redan där mer makt än vad en kvinna förväntas ha. Kvinnorna däremot anses i ett genusperspektiv vara underordnade , beroende och passiva. Denna ”stämpel” sätts både av kvinnan själv och av vårdpersonalen. Kvinnliga patienter kan även uppmuntras till mindre aktivitet, vilket leder till att de inte får den vård de har behov av.
Även åldern hos män och kvinnor har betydelse för hur de uppfattar och ser på sig själva. En 40-årig kvinna som har drabbats av sjukdom har exempelvis större problem men att acceptera sig själv än vad en man i liknande ålder har. Detta kan kopplas till normen att kvinnan ska vara representant för sin man och har då mer press på sig att uppfylla de regler och normer som samhället har för en attraktiv kvinna. När den sjuka kvinnan då inte kan uppfylla dessa mål, kommer hennes självkänsla att försämras. Män anses vara mer självsäkra i sin roll som man och denna situation uppkommer inte i lika stor utsträckning som för kvinnorna.
Kultur
Kultur är dynamisk: skapas och omskapas i samspelet mellan människor.
Kultur är en process.
Kultur delas med andra: språket och det ickeverbala språket, klädsel, musik, symboler, normer och värderingar.
Kulturen är integrerad: familjen, socialsituationer, arbete, skola, vänner m.m.
Kulturen är som ett isberg.
Medvetet/synligt
Omedvetet/ osynligt
(värderingar/normer/vi härmar våran omgivning)
Centrala begrepp i mångkulturella möten:
Kultur: det sociala arvet
Etnicitet: tillhörighet till en viss grupp med samma språk och symboler
Ras: Användes förr för indelning av människor efter hudfärg, hårstruktur m.m
Antropologi: vetenskapen om människor och människosläktet. Syftet är att få en helhetssyn på människan för att förstå sammanhang och situationer i människors tillvaro.
Medicinsk antropologi: utgår från olika kulturers förklaringar och syn på sjukdom och vård.
Kulturell mångfald: inbegriper människor med olika nationaliteter och etnisk bakgrund. Det kan användas för att lyfta fram olikheter och likheter.
Transkulturell omvårdnad: med detta begrepp menas att ssk som grund är öppen och lyhörd för patienters bakgrund. Forskningen syftar till att hjälpa ssk att vårda människor med annan kulturell bakgrund.
Josepha Campinha-Bacote sammanfattning
Processen på kulturell kompetens i utförandet inom hälso- och sjukvården. Är en modell för vård som definerar kulturell kompetens som den process i vilken vårdpersonal ständigt strävar för att uppnå förmåga och tillgänglighet för att effektivt arbeta inom det kulturella sammanhanget för en patient.
Cultural Awareness= Kulturell medvetenhet
Cultural Knowledge = Kulturell kunskap
Cultural Skills = Färdigheter
Cultural Encounters = Kulturelt möten
Cultural Desire = Vilja
Kulturell kompetens är en process som individer utvecklar där de ständigt strävar mot att bli kulturellt kompetenta.
Enligt Jirve består kulturell kompetens av :
Ssk's kulturella medvetenhet, personlig övertygelse och värderingar.
Kulturell bedömning.
Tvärkulturell kommunikation.
