tentapluggssk

Hej tjejer!

En väldigt bra sida för och lära sig mer om hjärnan och nervsystemet!

http://cns.sahlgrenska.gu.se/goude/nsd/index.php?node=14

/Caroline

Hej alla glada!

Jag tänkte tipsa er om en blogg jag hittade som hade bra instuderingsfrågor MED svar! 

http://tentabasmedicin.blogspot.com 


LYCKA TILL! /  Emma L

• Var i kroppen sitter hjärtat? Beskriv med anatomiska termer!

   

• Varför sitter hjärtat där? Jämför läget mot omgivande organsystem, skydd av ben och muskler med mera.

   

• Hjärtat sitter vänsterroterat i bröstkorgen – vilken betydelse har det för EKG-mätning?

   

• Beskriv de olika lager som bygger upp hjärtat!

   

• Hur sitter de i förhållande till varandra?

   

• Vad har respektive lager för funktion?

   

• Vad är ”hjärtsäcken”?

   

• Vilken betydelse har den?

   

• Vad är förmak och kammare och vad heter de på latin?

   

• Hur relaterar utseendet på förmaken och kamrarna till deras funktion? Jämför vänster och höger sida av hjärtat.

   

• Hur ser tryckförhållandena ut i hjärtats olika delar?

   

• Beskriv blodets väg igenom hjärtat! Studera klaffarna mellan hjärtats rum.

   

• Var återfinns klaffarna?

   

• Vilken uppgift har de?

   

• Vad kallas de olika klaffarna? Titta på hur är klaffarna konstruerade för att inget tillbakaflöde ska vara möjligt.

   

• Vad kommer det sig att blodet inte flödar tillbaka ut i venerna när förmaken kontraherar?

   

• Hur ser hjärtats egen blodförsörjning ut?

   

• Jämför aktionspotentialen i en hjärtmuskelcell med aktionspotentialen i en skelettmuskelcell.

   

• Vad utmärker retledningsceller och pacemakerceller i hjärtat? Jämför dem med ”vanliga” hjärtmuskelceller.

   

• Vad är ett retledningssystem?

   

• Beskriv retledningssystemets olika delar i hjärtat!

   

• Vilken del dominerar och bestämmer hjärtfrekvensen?

   

• Vilken är normal hjärtrytm?

   

• Hur många slag per minut kan ett friskt hjärta maximalt slå?

   

• Redogör för hjärtats pumparbete när retledningssystemet aktiveras.

   

• Hur kommer blodet från förmak till kammare att transporteras?

   

• Har förmakskontraktionen någon betydelse?

   

• Hur påverkar det autonoma nervsystemet hjärtarbetet?

   

• Var i CNS sitter kontrollcenter för hjärtarbete?

   

• Hur uppstår hjärtljuden (”lubb-dubb”)?

   

• Vad betyder EKG och vad visar ett sådant?

   

• Hur förändras EKG:et vid de olika faserna?

   

• Förklara nedanstående termer och hur de ser ut på ett normalt EKG:

  • Systole

  • Diastole

  • Hjärtfrekvens (HR)

• Vad betyder det att olika hormoner och transmittorsubstanser kan ha kronotrop effekt på hjärtfrekvensen?

 

• Förklara termerna

  • End-diastolisk volym (EDV)

  • End-systolisk volym (ESV)

     

• Hur påverkas ESV av preload, afterload och kontraktionskraften i ventriklarna?

   

• Vad visas med Frank-Starlings hjärtlag?

   

• Vad betyder det att olika hormoner och transmittorsubstanser kan ha inotrop effekt på kontraktionskraften?

   

• Hur beräknar man SV?

   

• Hjärtminutvolym (MV)

   

• Hur beräknar man MV?

   

• Lär dig namn och läge på de stora kärl som leder till och från hjärtat:

  • Vena cava superior och inferior

  • Truncus pulmonalis

  • Arteriae pulmonalis dextrae och sinistrae

  • Venae pulmonales sinistrae och dextrae

  • Aorta

     

• Vilka anatomiska delar innefattar systemkretsloppet respektive lungkretsloppet?

   

• Beskriv tryckförhållandena i systemkretsloppet respektive lungkretsloppet.

   

• Varför är skillnaden i tryck så stor?

   

• Förklara vad som händer om tryckförhållandena ändras i systemkretsloppet respektive lungkretsloppet.

   

• Förklara hur olika faktorer såsom kärlens längd och diameter och blodets viskositet kan påverka blodtrycket.

 

• Faktorer som kan påverkas är hjärtminutvolymen, den perifera resistensen och blodvolymen – Förklara hur dessa begrepp relaterar till blodtrycket.

   

• Redogör för de signalsystem som används:

  • Autoreglering

  • Påverkan från nervsystemet.

     

• I cirkulationssystemet finns baroreceptorer och kemoreceptorer – Var sitter de och vilken uppgift har de?

   

• Förklara hur CNS kontrollerar blodflödet till olika vävnader.

   

• Blodflödet till CNS är speciellt – på vilket vis?

   

• Hur påverkas hjärt- och kärlsystemet av stigande ålder.

   

• Vad mäter man då man mäter blodtrycket?

   

• Vad representerar systoliskt respektive diastoliskt blodtryck?

   

• Vad betyder hypertension respektive hypotension?

   

• Hur mäter man blodtrycket?

   

• Blodtrycksmätningarnas pålitlighet påverkas av olika faktorer som ansträngning, nervositet, smärta, föda och dryck med mera. Men också olika faktorer vid själva blodtrycksmätningen. Hur anpassar man sin blodtrycksmätning för att man så gott det går ska kunna bortse dessa faktorer?

   

• Beskriv skillnader och likheter mellan de olika kärlen vad beträffar uppbyggnad och funktion.

   

• Vad är en…

  • Kollateral?

  • Anastomos?

   

• Kärlen är i stort sett identiska och har samma namn på båda kroppssidorna, man skiljer dem åt genom att ange ”dexter” eller ”sinister” vad betyder det?

  • Dexter

  • Sinister

     

• Tänk dig nu att du är en blodkropp på resa genom cirkulationssystemet. Följ kärlvägarna genom system- och lungkretsloppet och ange de anatomiska delar som du passerar!

   

• (A = arteria, Aa = arteriae)

   

• Fundera över i vilka kärl man vanligtvis ”palperar pulsen”.

  • Aorta

  • Arcus aortae

  • Aorta abdominalis

  • Truncus brachiocephalicus

  • A. carotis communis

  • A. carotis interna och externa

  • Sinus caroticus

  • A. vertebralis

  • A. basilaris

  • Circulus arteriosus cerebri

  • A. subclavia

  • A. brachialis

  • A. radialis

  • A. ulnaris

  • Aa. renalis

  • A. iliaca communis

  • A. femoralis

 

• Redogör för hur utbytet mellan kapillärerna och den interstitiella vätskan (”kapillärutbytet”) ser ut och regleras.

   

• Vad är en kapillärbädd?

   

• Utbytet sker med hjälp av olika fysikaliska krafter: diffusion, filtration och reabsorbtion genom kolloidosmos. Redogör för dessa.

   

• Vad är och hur uppstår ödem?

   

• Ge akt på kapillärnätets utseende i olika organsystem när du studerar dem! Hur är kapillärsystemet uppbyggt i:

  • hjärnan

  • levern

  • njurar

  • lungor

     

• (V = vena, vv. = venae)

   

• Ofta finns det dubbelt upp med vener, ett ytligt och ett djupt vensystem. Detta är viktigt för temperaturregleringen, varför det?

   

  • V. cava superior

  • V. jugularis externa och interna

  • V. subclavia

  • V. cava inferior

  • V. saphena magna

  • V. saphena parva

   

• Vener kallas kapacitanskärl – vad betecknar ett kärls kapacitans?

   

• Beskriv de mekanismer som för blodet tillbaka till hjärtat igen!

   

• I vilka kärl sticker man vanligtvis vid venpunktion?

   

• Vad har lymfsystemet för uppgift?

   

• Hur relaterar lymfsystemet till tryckförhållandena i blodsystemet?

   

• Vad har lymfknutorna för uppgift i cirkulationssystemet?

   

• Var sitter de palperbara lymfknutorna ?

   

• Vad är, var finns och vilken funktion har ductus thoracicus?

   

• Blodet och lymfan utgör flytande vävnad.

   

• Vad har blodet respektive lymfan för funktion?

   

• Beskriv sammansättningen av lymfan.

   

• Beskriv sammansättningen av blodet.

   

• Vad är hematokrit/EVF?

   

• Blodet som vävnad kan indelas i extracellulärt utrymme och celler, där det extracellulära utrymmet utgör blodplasman.

   

• Vilka proteiner finns i blodplasman?

   

• Vilka egenskaper ger de plasman?

   

• Vad är det för skillnad på plasma och serum?

   

• Redogör översiktligt för bildningen och utvecklingen av de olika blodkropparna, samt vad som reglerar den. Diskutera betydelsen av stamceller.

 

• Vad kallas erytrocyter på svenska?

   

• Vilken funktion har erytrocyterna?

   

• Vad är hemoglobin? Beskriv i stora drag hemoglobinmolekylens uppbyggnad och funktion.

   

• Beskriv olika faktorer som påverkar hemoglobinets förmåga att binda syre:

  • pH

  • temperatur

  • syrgastrycket.

   

• Vad betyder Hb-värde och vad är det ett mått på? Vad är normalt Hb-värde för män respektive kvinnor?

   

• Hur ser erytrocyterna ut? Vad har det för praktisk betydelse?

   

• Hur sker energiomsättningen i erytrocyterna?

   

• Fundera över vad det betyder med anledning av att erytrocyterna transporterar syre.

   

• Vad är blodgrupper?

   

• Hur fungerar AB0- och Rh-systemen?

   

• Vilka komplikationer kan en gravid kvinna med blodgrupp Rh- befara? Varför?

   

• Vad kallas leukocyter på svenska?

   

• En grupp leukocyter indelas vidare i granulocyter med anledning av sitt innehåll av synliga granulae: Neutrofila, eosinofila respektive basofila granulocyter. Vilken funktion har respektive granulocyt?

   

• Vilken sort är vanligast?

   

• Till de övriga, agranulära leukocyterna hör monocyter och lymfocyter. Vilka funktioner har de?

• Du har skurit dig i fingret. Beskriv i stora drag hur hemostasen går till och nämn viktiga steg i de tre faserna kärlkontraktion,trombocytfas och koagulation.

   

• Hur löses koaglet slutligen upp?

   

• Man brukar dela in respirationsorganen i övre respektive nedre luftvägarna. Vilka organdelar ingår i övre luftvägarna?

   

• Vilka organdelar ingår i nedre luftvägarna?

   

• Förutom att leda luft är larynx konstruerat för att bilda ljud samt skydda. Studera dess uppbyggnad och funktion.

   

• Studera förgreningen av bronkträdet. Varför hamnar främmande objekt hellre i höger än vänster lunga?

   

• Förklara lungornas anatomiska läge – varför ligger de just där?

   

• Studera lungornas uppbyggnad. Är det någon skillnad mellan vänster och höger lunga?

   

• Studera pleurabladens anatomi och redogör för pleurahålans fysiologiska betydelse. Vad är pneumothorax?

   

• Vilka anatomiska delar ingår i ”dead space”?

   

• Vilken fysiologisk betydelse har det?

   

• Luftvägarna är i mångt och mycket konstruerade för att värma och fukta den inkommande luften samt att förhindra att partiklar når de epitel där gasutbytet sker. Hur är respirationsorganen konstruerade för att detta ska ske så optimalt som möjligt?

   

• Spelar det någon roll om man andas med näsan eller munnen?

   

• Hur är epitelet i luftvägarna uppbyggt för att så ska ske?

   

• Vad gör surfactant för nytta?

   

• Studera hur det respiratoriska membranet är uppbyggt mellan alveolen och kapillären för att medge största möjliga gasutbyte. Studera kapillärernas uppbyggnad kring alveolerna.Redogör för hur tryckförhållandena i lungan och i vävnaden för syrgas (O₂) och koldioxid (CO₂) ser ut för att gasutbyte ska vara möjligt.

   

• Vad betyder PO₂ och PCO₂?

   

• Relatera hemoglobinets egenskaper till PO₂ och PCO₂ i lungan och blodet.

   

• Studera bröstkorgen och de muskelgrupper som ingår i andningsarbetet.

   

• Vilka muskler används vid andningsarbetet?

   

• Jämför inandnings- och utandningsmuskulaturen.

   

• Studera hur lungan påverkas vid in- respektive utandning.

   

• Jämför andningsarbetet vid vila och ansträngning (testa på dig själv).

   

• Vad visar spirometri och hur går det till? Vad är dynamisk respektive statisk spirometri?

   

• Definiera följande begrepp och redogör för deras eventuella samband. Ange vilken enhet de vanligtvis mäts i:

  • Andningsfrekvens (ƒ)

  • Tidalvolym (V_T)

  • Pulmonell ventilation (V_E)

  • Döda rummet (V_D)

  • Alveolär ventilation (V_A)

  • Expiratorisk reservvolym (ERV)

  • Inspiratorisk reservvolym (IRV)

  • Vitalkapacitet (VC)

  • Residualvolym (RV)

  • Total lungkapacitet (TLC)

  • Forcerad expiratorisk volym (FEV)

     

• Studera andningsarbetets betydelse för V_A närmare!

• Beräkna V_E och V_A om du andas enligt följande:

•  

  ƒ (andetag/min)	VT (ml)
  10	1000
  12	500.
  18	300

   

• Fundera på hur respektive förhållande ser ut rent ”andningsmässigt”.

   

• Räkna ut en normal alveolär ventilation i vila samt vid fysisk ansträngning!

   

• Redogör för hur respirationen regleras av lokala förhållanden i lungorna från autonoma respirationscenter i CNS (var i CNS?)

  • av andningsreflexer

  • genom viljemässig kontroll

     

• Varför kan man inte ”hålla andan tills man dööööör!!!”?

   

• Vad kommer det sig att och vad händer när man:

  • Nyser?

  • Hostar?

  • Hickar?

   

• Vad händer i respirationsapparaten då man föds?

   

• Vilka åldersförändringar sker i respirationsapparaten?

• Hur byggs Cellmembranet upp?

   

• Hur bidrar cellmembranet till att bibehålla cytoplasmans sammansättning?

   

• Förklara begreppen extracellulärt och intracellulärt.

   

• Vilken funktion har de olika organellerna?

  • Cellskelettet (inklusive mikrovilli och cilier)

  • Mitokondrierna

  • Endoplasmatiska retiklet

  • Golgiapparaten

  • Lysosomer/Peroxisomer

  • Centrioler

  • Ribosomer

  • Cellkärnan

     

• Vilka inebördes samband finns det mellan organellerna?

  • Cellskelettet (inklusive mikrovilli och cilier)

  • Mitokondrierna

  • Endoplasmatiska retiklet

  • Golgiapparaten

  • Lysosomer/Peroxisomer

  • Centrioler

  • Ribosomer

  • Cellkärnan

   

• Vad har cellen för funktioner?

   

• Proteiner är stora kemiska föreningar som utför en rad olika funktioner i kroppen, från att vara hormoner till att bygga upp muskler. Hur kan cellerna bilda dessa komplexa ämnen?

   

• Vad är DNA?

   

• Hur ser DNA ut?

   

• Vad är en kvävebas?

   

• Vad är en kromosom?

   

• Vad betyder det at en kromosom är haploid eller diploid?

   

• Vad är en gen?

   

• Vad är HUGO (HUman Genome Organisation)?

   

• Vad är en mutation?

   

• Vad är RNA och vilka olika sorters RNA finns det?

   

• Vad är innebär begreppen transkription och translation?

   

• Vad är metabolism?

   

• Förklara begreppen anabolism och katabolism (jämför ”anabola steroider”).

   

• Kolhydrater och fett utgör kroppens främsta bränslen. Vad är en kolhydrat? Vilken är kroppens viktigaste kolhydrat?

   

• Studera nedbrytningsvägarna för kolhydrater och fetter. Försök beskriva hur cellen lagrar och förbränner energi samt hur denna förbränning påverkas med eller utan syre.

   

• Vad har hänt när man ”får mjölksyra”?

   

• Vad är ATP?

   

• Hur fortplantas celler?

   

• Förklara skillnaderna mellan mitos och meios.

   

• I vilka celler sker mitos respektive meios?

   

• Vad är en stamcell?

   

• Hur sker transporter och signalering över cellmembranet?

   

• Redogör för begreppen diffusion (inklusive jonkanaler), filtration, transportproteiner och vesikulär transport (endocytos och exocytos).

   

• Vad är membranpotential?

   

• Vilken är den normala koncentrationen av natriumjoner (Na⁺), kaliumjoner (K⁺) och kalciumjoner (Ca²⁺) i extracellulärt respektive intracellulärt?

   

• Vad är en receptor?

   

• Beskriv skillnaden mellan en extracellulär och en intracellulär receptor.

   

• Hur skiljer sig till exempel epitelet mellan huden och munhålan?

   

• Vad byggs örat upp av?

   

• Är det samma typ av vävnad som finns i luftstrupen och varför är då luftstrupen så mycket stelare?

   

• Hur kommer det sig att hornhinnan i ögat är genomskinlig?

   

• Vad betyder det att en cell kan differentiera?

   

• Hur ser cellerna i de olika vävnadstyperna ut?

   

• Vilka egenskaper har de?

   

• Hur ser det extracellulära rummet ut? Mängd? Hur sätts det samman?

   

• Har cellerna i vävnaden kontakt med varandra?

   

• Hur sker i sådant fall den kontakten?

   

• Vilken är vävnadens viktigaste funktion?

   

• Var kan du finna vävnaden?

   

• Vilka egenskaper har den som gör att den hamnat just där?

   

• Hur sker näringstillförseln till vävnaden?

   

• Hur regenereras vävnaden?

   

• Hur påverkas vävnaden av åldringsprocesser?

   

• Vad resulterar detta åldrande i hos individen?

   

• Förutom ovan nämnda frågeställningar som kan ställas om varje vävnad generellt har de olika vävnaderna specifika kännetecken som du också bör känna till. För att göra det hela lite färggladare kan du gå in på http://www.meddean.luc.edu/lumen/MedEd/Histo/frames/histo_frames.html och se hur vävnaderna ser ut i mikroskop!

   

• Vad är basalmembranet?

   

• Studera i stora drag skillnaderna mellan olika typer av…

  • Enskiktat epitel:

    • plattepitel

    • kubiskt epitel

    • cylindriskt epitel.

  • Flerskiktat epitel:

    • plattepitel

    • cylinderepitel

    • kubiskt epitel

    • övergångsepitel.

• Var i kroppen hittar du exempel på de olika epitelsorterna?

 

• Stödjevävnaden utgör en stor och ganska heterogen grupp som dock förenas i gemensamma egenskaper att binda samman, förankra, stötta upp och skydda (mekaniskt och immunologiskt) kroppens olika delar. Indelningen av olika typer av stödjevävnad skiljer sig mellan olika läroböcker. En grovsortering innebär då följande: bindväv, flytande vävnad, brosk och ben.

   

• Bindväv: Det är massor av olika typer av vävnader som räknas in under bindvävsrubriken! Vissa förekommer lite överallt i kroppen som lucker bindväv, fettväv, oregelbunden fast bindväv och regelbunden fast bindväv. Andra typer bara återfinns i vissa organ där de ger speciella egenskaper åt just det organet.

   

• Jämför struktur och egenskaper hos olika typer av bindväv.

   

• Bindväv bygger upp kapslar kring organ och andra vävnader (peri = omkring).

   

• Vad är flytande vävnad?

   

• Jämför extracellulär rummet och celler med andra typer av vävnad.

   

• Vilken funktion har den flytande vävnaden?

   

• Brosk heter chondros på grekiska och många strukturer associerade till brosk heter något med prefixet chondro-, eller kondro- som det brukar heta på svenska.

   

• Hur bildas och tillväxer brosk?

• Jämför struktur och egenskaper hos olika typer av brosk:

  • hyalint brosk

  • elastiskt brosk

  • fibröst brosk

   

• Vad heter ben på Latin?

  Os eller ossis

   

• Ben bygger upp skelettet, så vi kommer att återkomma till ben i samband med avsnittet ”Rörelseapparaten”. För att kunna förstå hur skelettet fungerar är det viktigt att du har bra koll på hur det byggs upp redan på vävnadsnivå.

   

• Beskriv hur benets uppbyggnad kan ge dessa egenskaper:

  • Vilka komponenter bygger upp ben?

  • Studera blodförsörjningen och innerveringen av benvävnad.

     

• Ben kan indelas i kompakt ben och spongiöst ben. Förklara hur respektive typ ger benen olika egenskaper och hur de byggs upp:

  • Kompakt ben:

  • Spongiöst ben:

   

• Förutom de benbildande cellerna har bennedbrytande celler en vital uppgift i benomsättningen. Beskriv dem (namn, ursprung, verkningsmekanismer)!

 

• Vad är primärt och sekundärt ben?

   

• Varför är det så viktigt att belasta benet under läkningen av ett benbrott?

   

• Muskelvävnad: Muskelcellens unika egenskap är att den kan kontrahera. Detta gör att den kan se till att människor klarar att såväl reglera kroppstemperaturen som att föda barn. Som du förstår intar muskelvävnaden en central roll även när du läser avsnitten ”Rörelseapparaten” och ”Cirkulationen”, med flera. Här ska du lära dig några generella karaktäristika om muskelvävnad som är bra att veta dessförinnan.

   

• Man skiljer ut tre olika typer av muskulatur: Skelettmuskulatur, hjärtmuskulatur och glatt muskulatur. Redogör för de olika typerna av muskulatur!

  • Skelettmuskulatur:

  • Hjärtmuskulatur

  • Glatt muskulatur

     

• Vilka egenskaper har de?

  • Skelettmuskulatur:

  • Hjärtmuskulatur

  • Glatt muskulatur

     

• Var återfinns de olika typerna av muskulatur och varför där, utgående från deras egenskaper?

  • Skelettmuskulatur:

  • Hjärtmuskulatur

  • Glatt muskulatur

     

• Hur ser cellerna ut?

   

• Varför och vilka kallas för ”tvärstrimmiga”?

   

• Beskriv uppbyggnaden av en skelettmuskelcell och förklara vad som menas med

  • muskelfiber

  • sarkolemma

  • sarkoplasma

  • sarkoplasmatiskt retikulum

  • T-tubuli.

  • Myofibrill

  • myofilament

  • sarkomer

  • aktinfilament

  • myosinfilament

     

• Hur går en muskelkontraktion till i en skelettmuskelcell?

 

• Vad är en motorändplatta?

   

• Vad händer med aktin- och myosinfilamenten? Varför?

   

• Likstelhet (rigor mortis) är ett resultat av muskelkontraktion, hur då?

   

• Hur går en muskelkontraktion till i en hjärtmuskelcell eller glatt muskelcell? Fundera över hur skillnaderna återspeglas i funktionen!

• Vad betyder muskeltonus?

  •  

    • Nervvävnad

• Nervvävnaden är specialiserad på att leda elektriska impulser, vilket ger kroppens olika delar en oöverträffat snabb kommunikationsförmåga. Hade vi varit tvungna att förlita oss på substanser som skulle transporteras via blodomloppet skulle vi antagligen låta handen ligga kvar på den heta plattan eller stå kvar obekymrat med spiken rakt igenom foten, vilket kunde ge obotliga skador. Dessutom skulle det gå otroligt trögt att ta ett enda steg utan nervcellernas snabba signalöverföring. Nervvävnad består av neuron (nervceller) och gliaceller.

   

• Beskriv den generella uppbyggnaden av ett neuron med cellkropp (soma), dendriter och axon.

   

• Hur återspeglar cellernas form deras funktion som signalspridare?

   

   

• Vad är en aktionspotential?

  • Hur förändras membranpotentialen under en aktionspotential?

  • Är det bara nervceller som kan utlösa en aktionspotential?

  • Vad avslutar en aktionspotential?

     

• Vad är en neurotransmittor?

  • Vilka är de vanligaste neurotransmittorerna i nervvävnad?

  • Vad heter deras receptorer och vilka funktioner har de?

  • Det är viktigt att komma ihåg att en aktionspotential bara rör sig i riktning från somat till axonet!!

    •  

       

• Vad är gliaceller? Ge några exempel på olika typer och redogör för deras funktion.

   

• Redogör för hudens olika lager: vilka vävnader består de av, vilka egenskaper ger de huden?

  • Epidermis indelas i sin tur i olika lager, titta närmare på dem!

  • Dermis

  • Subcutis

     

• Förklara hudens olika funktioner:

  • skydd

  • utsöndring

  • temperaturreglering

  • vitamin D₃-syntes

  • känsel.

     

• Studera de strukturer som ingår i huden: olika typer av svettkörtlar, talgkörtlar, hår och naglar.

   

• Vad gör huden stryktålig?

   

• Vad ger huden färg?

   

• Varför finns det olika hudfärger?

   

• Vilka organ ingår i CNS?
  Storhjärnan, lillhjärnan och ryggmärgen

   

• Vad består PNS av?
  En rad nerver som parvis utgår från ryggmärgen och de nedersta delarna av hjärnan. Delas in i sensoriska nervsystemet, somatiska nervsystemet och autonoma nervsystemet.

   

• Vilka funktioner – i stora drag – har CNS och PNS i förhållande till varandra?

   

• I indelningen av CNS används ibland termer som center, kärna (nucleus), bark (cortex) och märg (medulla)– förklara vad termerna betecknar i CNS.

  • Center=

  • Kärna (Nucleus)=

  • Bark (Cortex)= Hjärnbarken

  • Märg (Medulla)= Ryggmärgen

   

• Vilken funktion har thalamus och hypothalamus?

  • Thalamus: Den bland annat fungerar som en kopplingsstation för alla sinnesförnimmelserna (utom lukt) från basala ganglierna samt till och från hjärnbarken.

  • Hypotalamus: den sköter kontrollen för bland annat blodtryck, ämnesomsättning, sömn och kropptemperaturen. Den avger hormoner via portådersystem till främre hypofysen. Hypotalamus ansvarar för aktiviteter i det autonoma nervsystemet som exempelvis vissa metaboliska processer, vilket sker genom att hormoner utsöndras som i sin tur stimulerar eller hämmar utsöndringen av hypofyshormoner.

   

• I PNS talar man om ganglion och nervplexus – vad är det?

  • Ganglion: En nervknut av nervcellskroppar

  • Nervplexus: Nervfläta

   

• Vad betyder det att nerver är ”afferenta” eller ”efferenta”?

  • Afferenta: Sensoriska

  • Efferenta: Motoriska

   

• Neuron delar sig inte och regenereringen av nervvävnad är därför i stort sett obefintlig. Om axonet skadas är det dock möjligt för dem att växa ut igen, om neuronet befinner sig i PNS. Hur går det till?

   

• Vad händer då neuron skadas i CNS?

   

• Fundera under dina vidare studier av nervsystemet på hur det påverkas när vi åldras.

   

• Vad betyder egentligen ”sensorisk” respektive ”motorisk” i det här sammanhanget?

   

• Hur fortplantas signalerna i nervsystemet?

   

• Hur många är ryggmärgsnerverna?

  31 st

   

• Hur benämns de?

  Cervikalnerver, Thorakalnerver, Lumbalnerv, Sakralnerver och coccygealnerver.

   

• Hur relaterar benämningarna sig till ryggkotorna?

  Dom har fått sina namn efter motsvarade nivå i kotpelaren

   

• Beskriv den anatomiska organisationen av ryggmärgsnerverna.

   

• Vad är ett dermatom?

Olika zoner på kroppen som kopplas ihop med en spinalnerv.

 

• Vad har dermatom för praktisk betydelse?

  Vid skada på en spinalnerv så uppstår känselförlust i den dermatomen och kan med det spåras till vilken nerv som är skadad.

   

• Studera läge och utbredning av de stora nervflätorna:

  • Plexus cervicalis: Halsflätan (spinalnerverna C1 tom C4) som ger upphov till halsens hud- och skelettmuskelnerver

  • Plexus brachialis: Armflätan (spinalnerverna C5 tom T1) som ger upphov till skuldrans och armens hud- och skelettmuskelnerver

  • Plexus lumbosacralis: Ländbäckenflätan (spinalnerverna L1 – S3) som ger upphov till höftens och benets hud- och skelettmuskelnerver

     

• Vilka strukturer innerveras av respektive nervfläta?

   

• Fundera över vilken typ av bortfall en skada på nerven kan ge upphov till.

   

• Hur många är hjärnnerverna?

  12 st par

   

• Vad heter de på latin?

   

• Vilka delar av kroppen innerverar de? Observera att kranialnerverna kan vara såväl sensoriska som motoriska, somatiska som autonoma.

   

• Flera av kranialnerverna är associerade till sinnesorganen – vilka och hur?

   

• Vad betyder proprioception?

  Sinnesintryck som uppstår till följd av förändringar/aktivitet i rörelse- och balansorganen.

   

• Typen av sensorisk information beror på vilken sensorisk receptor som stimuleras: Redogör för hur det känns om man stimulerar:

  • Nociceptorer

  • Termoreceptorer

  • Mekanoreceptorer

  • Kemoreceptorer

   

• Hur transporteras nervimpulsen från receptorn till CNS?

   

• Observera att de flesta sensoriska banorna korsar kroppens medellinje i ryggmärgen eller hjärnstammen – vad ger det för effekt?

   

• Vad betyder det att en sensorisk receptor har adaptionsförmåga? Vad har detta för praktisk betydelse?

   

• Studera och redogör för uppbyggnaden av respektive sinnesorgan. Vad heter organet och var i/på kroppen återfinns det?

   

  • Syn: Öga – i den trattformade ögonhålan (orbita) i kraniet

  • Lukt: Näsa – i ansiktet

  • Hörsel: Öra – sidan av ansikte

  • Smak: Tunga – munnen

  • Känsel: Hud och organ – utanpå och inuti kroppen

     

• Var i organet sitter receptorcellerna?

   

  • Öga: Näthinnan

  • Näsan: Näshålan

  • Öra: Snäckan i innerörat

  • Tunga:

  • Hud:

  • Organ:

   

• Förklara på vilket sätt sinnescellerna är känsliga för förändringar, skillnader och kontraster i stimulus.

   

• Hur påverkas sinnena vid stigande ålder?

   

• När du studerar ögats uppbyggnad ska du kunna lokalisera, redogöra för struktur hos och beskriva funktion av

  • Ögonlocket

  • Senhinnan: sclera och cornea

  • Kärlhinnan: choroidea och iris

  • Hur får ögonen sin färg?

  • Näthinnan

  • Linsen och glaskroppen

  • Ögats kamrar

  • Gula fläcken och blinda fläcken

   

• Redogör för

  • Ackommodation

  • Tryckförhållanden i ögat

  • Svart-vitt- och färgseende

  • Synbanan, från receptorn till CNS

   

• Vilka är mekanismerna bakom vanliga synfel som närsynthet och långsynthet?

   

• Du ska kunna lokalisera, redogöra för struktur hos och beskriva funktion av

  • Ytterörat

  • Mellanörat: trumhinnan och hörselbenen

  • Innerörat: snäckan och båggångarna

  • I snäckan:

    • Runda fönstret och ovala fönstret

    • Scala media, scala tympani och scala vestibuli

    • Tektorialmembranet och basilarmembranet

    • Hårcellerna

   

• Redogör för ljudets väg in i och genom hörselorganet och vidare till CNS. Hur bildas ljudförnimmelsen?

   

• Hur fungerar balanssinnet?

  Vestibulära systemet som består av labyrinten i inneröronen känner av accelerarion av huvudet och förhållandet till jordens dragningskraft. Organet består av två hinnsäckar och tre båggångar som innehåller vätska. När vi rör huvudet kommer vätskan i båggångarna i rörelse och retar sinnescellerna som rapporterar till hjärnan om olika rörelser och om huvudets läge.

   

• Vilka sinnen påverkar balanssinnet?

   

• Hur fortleds signalen från sinnescellerna till CNS?

   

• Hur behandlar hjärnan balansinformationen?

   

• På vilket sätt kan vi skilja mellan ett stort antal olika lukt- och smakämnen?

   

• Förklara hur andra sinnen än smaksinnet bidrar till smakupplevelsen.

   

• Studera CNS anatomiskt. Om du vill lära lite mer om hjärnans anatomi och fysiologi (http://www.wisc-online.com/objects/index_tj.asp?objID=OTA502.)

   

• Titta på hur CNS anläggs under fosterstadiet ur det så kallade neuralröret.

   

• Vad heter hjärnhinnorna och hur ligger de an mot CNS?

   

• Bland annat i samband med förlossningar ges ibland epiduralbedövning. Var finns epiduralrummet, där bedövningen läggs?

   

• Var sitter hjärnventriklarna och hur många är de?

  Högra och vänstra sidoventrickeln i rspektiva sidas storhjärns hemisfär kopplas till den 3:e som är belägen i medellinjen i mellanhjärnan. Den 3:e ansluter till den 4:e genom sylvius akvedukt. Den 4:e är inklämd mellan hjärnstammen och lilla hjärnan.

   

• Vad har de för funktion?

  Transportera cerebrospinalvätska

   

• Diskutera cerebrospinalvätskans (likvors) sammansättning och funktion.

   

• Studera cerebrospinalvätskans cirkulation i CNS.

   

• Hur mycket cerebrospinalvätska finns det i CNS?

   

• Hur är omsättningen av cerebrospinalvätska?

   

• Vad är det som hänt vid hydrocephalus (”vattenskalle”)?

   

• Ett diagnostiskt hjälpmedel när man misstänker sjukdomar i CNS är att analysera cerebrospinalvätska, så kallad lumbalpunktion. Ibland kallas provet felaktigt för ”ryggmärgsprov” – varför är den benämningen så tokig?

   

• Hur ser blodförsörjningen till hjärnan ut?

   

• Hur byggs blodhjärnbarriären upp?

   

• Vilken typ av ämnen kan passera fritt över blodhjärnbarriären och vilka kan det inte?

   

• Förklara vad som händer när en reflex utlöses.

   

• Vad är en reflexbåge?

  Ett sammarbete mellan sinnesceller, sensoriska nervfibrer, samordnande centrum i ryggmärg eller hjärna, motoriska nervfibrer samt muskel eller körtelceller.

   

• Vilka typer av nervbanor måste minst ingår i en reflexbåge?

   

• Man skiljer på medfödda och inlärda reflexer – fundera över några exempel!

   

• Kan man viljemässigt motverka en reflex?

   

• Hur långt ner i ryggradskanalen (canalis vertebralis) sträcker sig ryggmärgen?

  Till mellan första och andra ländkotan

   

• Vad har det för klinisk betydelse?

   

• Studera en tvärsnittsbild av ryggmärgen. Den är tydligt organiserad i grå och vit substans. Vad utgör den grå respektive vita substansen?

   

• Vad är canalis centralis?

   

• Redogör för medulla oblongata, pons respektive mesencephalon.

Mellanhjärnan (mesencephalon) övergår ner till hjärnstammens mellandel (pons) som i sin tur övergår ner till den förlängda ryggmärgen (medulla oblongata).

 

• Notera hur den grå substansen är organiserad i specifika kärnor. Namnge och ange funktioner hos de olika kärnorna?

   

• I hjärnstammen sker sorteringen av vilken del av den sensoriska informationen som ska göras medveten – var och hur?

   

• Vilka strukturer ingår i mellanhjärnan (diencephalon)?

   

• Vilken funktion har limbiska systemet?

   

• Vilka funktioner har lillhjärnan (cerebellum)?

   

• Dels registrerar lillhjärnan vissa kroppsfunktioner, dels finjusterar den dem – hur går det till?

   

• Beskriv var lillhjärnan är placerad anatomiskt.

   

• Hur ser den ut?

   

• Vad är det bra för att lillhjärnsbarken är så rikt veckad?

   

• Hur är storhjärnan (cerebrum) konstruerad?

   

• Beskriv med hjälp av termer som hemisfärer, centralfåran och lateralfåran och redogör för indelningen i lober.

   

• I likhet med lillhjärnsbarken är storhjärnans bark (cortex cerebri) rikt veckad – varför?

   

• Vad heter veck och fåror på latin?

   

• Studera på ett tvärsnitt av storhjärnan hur den grå och vita substansen är organiserad. Vilken funktion har den grå respektive vita substansen?

   

• Var i hjärnbarken finns sensoriska centra?

  • Syn?

  • Hörsel?

  • Lukt?

 

• Var finner du motoriska centra?

 

• Vad är associationscentra?

 

• Vad representerar – i anatomiska sammanhang - en homunculus?

   

• Hur skiljer sig en motorisk homunculus från en sensorisk homunculus?

   

• Hur skiljer sig de två hemisfärerna åt funktionellt?

   

• Vad är corpus callosum?

   

• Studera Wernickes area och Brocas area. I vilken hjärnhalva finns de?

   

• Vilka respektive funktioner har de?

   

• Vad mäter ett EEG?

   

• Vad betyder EEG?

   

• Studera hur ett EEG ser ut.

   

• Det autonoma nervsystemet är framför allt ett efferent system som justerar homeostasen i kroppen. Vad betyder det?

   

• Vad betyder ”autonom”?

   

• Vad skiljer det autonoma nervsystemet från det somatiska nervsystemet?

   

• Det autonoma nervsystemet indelas i parasympatiska nervsystemet och sympatiska nervsystemet.

   

• Vilka karaktäristiska egenskaper har det sympatiska respektive det parasympatiska nervsystemet?

   

• Beskriv nervbanan ifrån CNS till målorgan i parasympatiska nervsystemet respektive sympatiska nervsystemet.

   

• Hur skiljer sig det parasympatiska nervsystemet och sympatiska nervsystemet anatomiskt?

   

• Vilka neurotransmittorer använder parasympatiska nervsystemet respektive sympatiska nervsystemet?

   

• Sympatiska nervsystemet har en neuroendokrin funktion – vad betyder det och var sker det?

   

• 75 % av parasympatiska nervsystemets effekt sker via en av kranialnerverna – vilken?

   

• Beskriv hur en somatomotorisk signal går från CNS till effektororganet.

   

• Hur många synapser innehåller minst en sådan signalväg?

   

• Var finns synapserna?

   

• Studera hur banan tractus corticospinalis går.

   

• Hur påverkar ”extrapyramidala banor” signalerna i det somatomotoriska nervsystemet?

   

• Fundera över och diskutera hur olika högre funktioner fungerar och reagerar:

  • Medvetande

    • Vilka grader av medvetande finns det?

    • Sömn – vad är och vad händer vidsömn??

    • Vad är och vilken betydelse har drömmar?

  • Minne

    • Resonera kring korttidsminne och långtidsminne.

   

• Ge exempel på normala åldersförändringar vad gäller nervsystemet.

   

• Vilka konsekvenser kan dessa åldersförändringar medföra?

   

• Studera centrala nervsystemets strukturer såsom: hjärnbarken, basala ganglier, capsula interna, thalamus, hypothalamus, hypofys, limbiska systemet, retikulära systemet, ventrikelsystemet, cerebellum, pons, medulla oblongata och ryggmärgen

   

• Diskutera hjärnhinnornas byggnad och funktion samt cerebrospinalvätskans sammansättning och cirkulation.

   

• Vad har blod-hjärnbarriären för betydelse i detta sammanhang?

   

• Studera hjärnans blodförsörjning.

   

• Beskriv de sensoriska och motoriska bansystemen samt klargör skillnaderna mellan dessa system.

   

• Din kropp hålls upprätt och i balans utan att Du tänker på detta. Dessutom rätar Du oftast upp Dig efter att Du snubblat. Förklara vad som händer och hur detta kan ske.

   

• Vilken roll spelar kranial-respektive spinalnerverna i detta sammanhang?

   

• Hur uppkommer sömn?

   

• Studera EEG-registrering under sömnen och diskutera de olika sömnstadierna.

   

• Har drömmar någon betydelse för oss?

   

• Du är ute en blåsig dag i skogen. Plötsligt blinkar Du omedvetet för att skydda ögat mot något skräp som kommer flygande. I samma stund prasslar det till i närheten. Du blir rädd. Förklara de olika reaktionerna.

   

• Ge exempel på normala åldersförändringar vad gäller sinnena. Vilka konsekvenser kan dessa åldersförändringar medföra?

   

• Förklara på vilket sätt sinnesorganen är extra känsliga för förändringar, skillnader och kontraster i stimulus.

   

• På vilket sätt kan vi skilja mellan ett stort antal olika lukt-och smakämnen? Förklara hur andra sinnen än smaksinnet bidrar till smakupplevelsen.

   

• Förklara hur ljud ger upphov till rörelser i basilarmembranet och stimulering av hårcellerna i snäckan, hur vi kan skilja på olika ljudfrekvenser och hur vi kan bestämma ljudkällans riktning