Cell - Vävnad - Organ

  • Hur byggs Cellmembranet upp?

     

  • Hur bidrar cellmembranet till att bibehålla cytoplasmans sammansättning?

     

  • Förklara begreppen extracellulärt och intracellulärt.

     

  • Vilken funktion har de olika organellerna?

    • Cellskelettet (inklusive mikrovilli och cilier)

    • Mitokondrierna

    • Endoplasmatiska retiklet

    • Golgiapparaten

    • Lysosomer/Peroxisomer

    • Centrioler

    • Ribosomer

    • Cellkärnan

       

  • Vilka inebördes samband finns det mellan organellerna?

    • Cellskelettet (inklusive mikrovilli och cilier)

    • Mitokondrierna

    • Endoplasmatiska retiklet

    • Golgiapparaten

    • Lysosomer/Peroxisomer

    • Centrioler

    • Ribosomer

    • Cellkärnan

     

  • Vad har cellen för funktioner?

     

  • Proteiner är stora kemiska föreningar som utför en rad olika funktioner i kroppen, från att vara hormoner till att bygga upp muskler. Hur kan cellerna bilda dessa komplexa ämnen?

     

  • Vad är DNA?

     

  • Hur ser DNA ut?

     

  • Vad är en kvävebas?

     

  • Vad är en kromosom?

     

  • Vad betyder det at en kromosom är haploid eller diploid?

     

  • Vad är en gen?

     

  • Vad är HUGO (HUman Genome Organisation)?

     

  • Vad är en mutation?

     

  • Vad är RNA och vilka olika sorters RNA finns det?

     

  • Vad är innebär begreppen transkription och translation?

     

  • Vad är metabolism?

     

  • Förklara begreppen anabolism och katabolism (jämför ”anabola steroider”).

     

  • Kolhydrater och fett utgör kroppens främsta bränslen. Vad är en kolhydrat? Vilken är kroppens viktigaste kolhydrat?

     

  • Studera nedbrytningsvägarna för kolhydrater och fetter. Försök beskriva hur cellen lagrar och förbränner energi samt hur denna förbränning påverkas med eller utan syre.

     

  • Vad har hänt när man ”får mjölksyra”?

     

  • Vad är ATP?

     

  • Hur fortplantas celler?

     

  • Förklara skillnaderna mellan mitos och meios.

     

  • I vilka celler sker mitos respektive meios?

     

  • Vad är en stamcell?

     

  • Hur sker transporter och signalering över cellmembranet?

     

  • Redogör för begreppen diffusion (inklusive jonkanaler), filtration, transportproteiner och vesikulär transport (endocytos och exocytos).

     

  • Vad är membranpotential?

     

  • Vilken är den normala koncentrationen av natriumjoner (Na+), kaliumjoner (K+) och kalciumjoner (Ca2+) i extracellulärt respektive intracellulärt?

     

  • Vad är en receptor?

     

  • Beskriv skillnaden mellan en extracellulär och en intracellulär receptor.

     

  • Hur skiljer sig till exempel epitelet mellan huden och munhålan?

     

  • Vad byggs örat upp av?

     

  • Är det samma typ av vävnad som finns i luftstrupen och varför är då luftstrupen så mycket stelare?

     

  • Hur kommer det sig att hornhinnan i ögat är genomskinlig?

     

  • Vad betyder det att en cell kan differentiera?

     

  • Hur ser cellerna i de olika vävnadstyperna ut?

     

  • Vilka egenskaper har de?

     

  • Hur ser det extracellulära rummet ut? Mängd? Hur sätts det samman?

     

  • Har cellerna i vävnaden kontakt med varandra?

     

  • Hur sker i sådant fall den kontakten?

     

  • Vilken är vävnadens viktigaste funktion?

     

  • Var kan du finna vävnaden?

     

  • Vilka egenskaper har den som gör att den hamnat just där?

     

  • Hur sker näringstillförseln till vävnaden?

     

  • Hur regenereras vävnaden?

     

  • Hur påverkas vävnaden av åldringsprocesser?

     

  • Vad resulterar detta åldrande i hos individen?

     

  • Förutom ovan nämnda frågeställningar som kan ställas om varje vävnad generellt har de olika vävnaderna specifika kännetecken som du också bör känna till. För att göra det hela lite färggladare kan du gå in på http://www.meddean.luc.edu/lumen/MedEd/Histo/frames/histo_frames.html och se hur vävnaderna ser ut i mikroskop!

     

  • Vad är basalmembranet?

     

  • Studera i stora drag skillnaderna mellan olika typer av…

    • Enskiktat epitel:

      • plattepitel

      • kubiskt epitel

      • cylindriskt epitel.

    • Flerskiktat epitel:

      • plattepitel

      • cylinderepitel

      • kubiskt epitel

      • övergångsepitel.

  • Var i kroppen hittar du exempel på de olika epitelsorterna?

 

  • Stödjevävnaden utgör en stor och ganska heterogen grupp som dock förenas i gemensamma egenskaper att binda samman, förankra, stötta upp och skydda (mekaniskt och immunologiskt) kroppens olika delar. Indelningen av olika typer av stödjevävnad skiljer sig mellan olika läroböcker. En grovsortering innebär då följande: bindväv, flytande vävnad, brosk och ben.

     

  • Bindväv: Det är massor av olika typer av vävnader som räknas in under bindvävsrubriken! Vissa förekommer lite överallt i kroppen som lucker bindväv, fettväv, oregelbunden fast bindväv och regelbunden fast bindväv. Andra typer bara återfinns i vissa organ där de ger speciella egenskaper åt just det organet.

     

  • Jämför struktur och egenskaper hos olika typer av bindväv.

     

  • Bindväv bygger upp kapslar kring organ och andra vävnader (peri = omkring).

     

  • Vad är flytande vävnad?

     

  • Jämför extracellulär rummet och celler med andra typer av vävnad.

     

  • Vilken funktion har den flytande vävnaden?

     

  • Brosk heter chondros på grekiska och många strukturer associerade till brosk heter något med prefixet chondro-, eller kondro- som det brukar heta på svenska.

     

  • Hur bildas och tillväxer brosk?

  • Jämför struktur och egenskaper hos olika typer av brosk:

    • hyalint brosk

    • elastiskt brosk

    • fibröst brosk

     

  • Vad heter ben på Latin?

    Os eller ossis

     

  • Ben bygger upp skelettet, så vi kommer att återkomma till ben i samband med avsnittet ”Rörelseapparaten”. För att kunna förstå hur skelettet fungerar är det viktigt att du har bra koll på hur det byggs upp redan på vävnadsnivå.

     

  • Beskriv hur benets uppbyggnad kan ge dessa egenskaper:

    • Vilka komponenter bygger upp ben?

    • Studera blodförsörjningen och innerveringen av benvävnad.

       

  • Ben kan indelas i kompakt ben och spongiöst ben. Förklara hur respektive typ ger benen olika egenskaper och hur de byggs upp:

    • Kompakt ben:

    • Spongiöst ben:

     

  • Förutom de benbildande cellerna har bennedbrytande celler en vital uppgift i benomsättningen. Beskriv dem (namn, ursprung, verkningsmekanismer)!

 

  • Vad är primärt och sekundärt ben?

     

  • Varför är det så viktigt att belasta benet under läkningen av ett benbrott?

     

  • Muskelvävnad: Muskelcellens unika egenskap är att den kan kontrahera. Detta gör att den kan se till att människor klarar att såväl reglera kroppstemperaturen som att föda barn. Som du förstår intar muskelvävnaden en central roll även när du läser avsnitten ”Rörelseapparaten” och ”Cirkulationen”, med flera. Här ska du lära dig några generella karaktäristika om muskelvävnad som är bra att veta dessförinnan.

     

  • Man skiljer ut tre olika typer av muskulatur: Skelettmuskulatur, hjärtmuskulatur och glatt muskulatur. Redogör för de olika typerna av muskulatur!

    • Skelettmuskulatur:

    • Hjärtmuskulatur

    • Glatt muskulatur

       

  • Vilka egenskaper har de?

    • Skelettmuskulatur:

    • Hjärtmuskulatur

    • Glatt muskulatur

       

  • Var återfinns de olika typerna av muskulatur och varför där, utgående från deras egenskaper?

    • Skelettmuskulatur:

    • Hjärtmuskulatur

    • Glatt muskulatur

       

  • Hur ser cellerna ut?

     

  • Varför och vilka kallas för ”tvärstrimmiga”?

     

  • Beskriv uppbyggnaden av en skelettmuskelcell och förklara vad som menas med

    • muskelfiber

    • sarkolemma

    • sarkoplasma

    • sarkoplasmatiskt retikulum

    • T-tubuli.

    • Myofibrill

    • myofilament

    • sarkomer

    • aktinfilament

    • myosinfilament

       

  • Hur går en muskelkontraktion till i en skelettmuskelcell?

 

  • Vad är en motorändplatta?

     

  • Vad händer med aktin- och myosinfilamenten? Varför?

     

  • Likstelhet (rigor mortis) är ett resultat av muskelkontraktion, hur då?

     

  • Hur går en muskelkontraktion till i en hjärtmuskelcell eller glatt muskelcell? Fundera över hur skillnaderna återspeglas i funktionen!

  • Vad betyder muskeltonus?

    •  
      • Nervvävnad

  • Nervvävnaden är specialiserad på att leda elektriska impulser, vilket ger kroppens olika delar en oöverträffat snabb kommunikationsförmåga. Hade vi varit tvungna att förlita oss på substanser som skulle transporteras via blodomloppet skulle vi antagligen låta handen ligga kvar på den heta plattan eller stå kvar obekymrat med spiken rakt igenom foten, vilket kunde ge obotliga skador. Dessutom skulle det gå otroligt trögt att ta ett enda steg utan nervcellernas snabba signalöverföring. Nervvävnad består av neuron (nervceller) och gliaceller.

     

  • Beskriv den generella uppbyggnaden av ett neuron med cellkropp (soma), dendriter och axon.

     

  • Hur återspeglar cellernas form deras funktion som signalspridare?

     

     

  • Vad är en aktionspotential?

    • Hur förändras membranpotentialen under en aktionspotential?

    • Är det bara nervceller som kan utlösa en aktionspotential?

    • Vad avslutar en aktionspotential?

       

  • Vad är en neurotransmittor?

    • Vilka är de vanligaste neurotransmittorerna i nervvävnad?

    • Vad heter deras receptorer och vilka funktioner har de?

    • Det är viktigt att komma ihåg att en aktionspotential bara rör sig i riktning från somat till axonet!!

      •  

           

  • Vad är gliaceller? Ge några exempel på olika typer och redogör för deras funktion.

     

  • Redogör för hudens olika lager: vilka vävnader består de av, vilka egenskaper ger de huden?

    • Epidermis indelas i sin tur i olika lager, titta närmare på dem!

    • Dermis

    • Subcutis

       

  • Förklara hudens olika funktioner:

    • skydd

    • utsöndring

    • temperaturreglering

    • vitamin D3-syntes

    • känsel.

       

  • Studera de strukturer som ingår i huden: olika typer av svettkörtlar, talgkörtlar, hår och naglar.

     

  • Vad gör huden stryktålig?

     

  • Vad ger huden färg?

     

  • Varför finns det olika hudfärger?

       


Kommentarer
Postat av: Malin

Kul sida! Det märks att du gillar att blogga!

2012-03-19 @ 00:38:58
URL: http://hemförsäkringidag.se

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0