Cirkulation

  • Var i kroppen sitter hjärtat? Beskriv med anatomiska termer!

     

  • Varför sitter hjärtat där? Jämför läget mot omgivande organsystem, skydd av ben och muskler med mera.

     

  • Hjärtat sitter vänsterroterat i bröstkorgen – vilken betydelse har det för EKG-mätning?

     

  • Beskriv de olika lager som bygger upp hjärtat!

     

  • Hur sitter de i förhållande till varandra?

     

  • Vad har respektive lager för funktion?

     

  • Vad är ”hjärtsäcken”?

     

  • Vilken betydelse har den?

     

  • Vad är förmak och kammare och vad heter de på latin?

     

  • Hur relaterar utseendet på förmaken och kamrarna till deras funktion? Jämför vänster och höger sida av hjärtat.

     

  • Hur ser tryckförhållandena ut i hjärtats olika delar?

     

  • Beskriv blodets väg igenom hjärtat! Studera klaffarna mellan hjärtats rum.

     

  • Var återfinns klaffarna?

     

  • Vilken uppgift har de?

     

  • Vad kallas de olika klaffarna? Titta på hur är klaffarna konstruerade för att inget tillbakaflöde ska vara möjligt.

     

  • Vad kommer det sig att blodet inte flödar tillbaka ut i venerna när förmaken kontraherar?

     

  • Hur ser hjärtats egen blodförsörjning ut?

     

  • Jämför aktionspotentialen i en hjärtmuskelcell med aktionspotentialen i en skelettmuskelcell.

     

  • Vad utmärker retledningsceller och pacemakerceller i hjärtat? Jämför dem med ”vanliga” hjärtmuskelceller.

     

  • Vad är ett retledningssystem?

     

  • Beskriv retledningssystemets olika delar i hjärtat!

     

  • Vilken del dominerar och bestämmer hjärtfrekvensen?

     

  • Vilken är normal hjärtrytm?

     

  • Hur många slag per minut kan ett friskt hjärta maximalt slå?

     

  • Redogör för hjärtats pumparbete när retledningssystemet aktiveras.

     

  • Hur kommer blodet från förmak till kammare att transporteras?

     

  • Har förmakskontraktionen någon betydelse?

     

  • Hur påverkar det autonoma nervsystemet hjärtarbetet?

     

  • Var i CNS sitter kontrollcenter för hjärtarbete?

     

  • Hur uppstår hjärtljuden (”lubb-dubb”)?

     

  • Vad betyder EKG och vad visar ett sådant?

     

  • Hur förändras EKG:et vid de olika faserna?

     

  • Förklara nedanstående termer och hur de ser ut på ett normalt EKG:

    • Systole

    • Diastole

    • Hjärtfrekvens (HR)

  • Vad betyder det att olika hormoner och transmittorsubstanser kan ha kronotrop effekt på hjärtfrekvensen?

 

  • Förklara termerna

    • End-diastolisk volym (EDV)

    • End-systolisk volym (ESV)

       

  • Hur påverkas ESV av preload, afterload och kontraktionskraften i ventriklarna?

     

  • Vad visas med Frank-Starlings hjärtlag?

     

  • Vad betyder det att olika hormoner och transmittorsubstanser kan ha inotrop effekt på kontraktionskraften?

     

  • Hur beräknar man SV?

     

  • Hjärtminutvolym (MV)

     

  • Hur beräknar man MV?

     

  • Lär dig namn och läge på de stora kärl som leder till och från hjärtat:

    • Vena cava superior och inferior

    • Truncus pulmonalis

    • Arteriae pulmonalis dextrae och sinistrae

    • Venae pulmonales sinistrae och dextrae

    • Aorta

       

  • Vilka anatomiska delar innefattar systemkretsloppet respektive lungkretsloppet?

     

  • Beskriv tryckförhållandena i systemkretsloppet respektive lungkretsloppet.

     

  • Varför är skillnaden i tryck så stor?

     

  • Förklara vad som händer om tryckförhållandena ändras i systemkretsloppet respektive lungkretsloppet.

     

  • Förklara hur olika faktorer såsom kärlens längd och diameter och blodets viskositet kan påverka blodtrycket.

 

  • Faktorer som kan påverkas är hjärtminutvolymen, den perifera resistensen och blodvolymen – Förklara hur dessa begrepp relaterar till blodtrycket.

     

  • Redogör för de signalsystem som används:

    • Autoreglering

    • Påverkan från nervsystemet.

       

  • I cirkulationssystemet finns baroreceptorer och kemoreceptorer – Var sitter de och vilken uppgift har de?

     

  • Förklara hur CNS kontrollerar blodflödet till olika vävnader.

     

  • Blodflödet till CNS är speciellt – på vilket vis?

     

  • Hur påverkas hjärt- och kärlsystemet av stigande ålder.

     

  • Vad mäter man då man mäter blodtrycket?

     

  • Vad representerar systoliskt respektive diastoliskt blodtryck?

     

  • Vad betyder hypertension respektive hypotension?

     

  • Hur mäter man blodtrycket?

     

  • Blodtrycksmätningarnas pålitlighet påverkas av olika faktorer som ansträngning, nervositet, smärta, föda och dryck med mera. Men också olika faktorer vid själva blodtrycksmätningen. Hur anpassar man sin blodtrycksmätning för att man så gott det går ska kunna bortse dessa faktorer?

     

  • Beskriv skillnader och likheter mellan de olika kärlen vad beträffar uppbyggnad och funktion.

     

  • Vad är en…

    • Kollateral?

    • Anastomos?

     

  • Kärlen är i stort sett identiska och har samma namn på båda kroppssidorna, man skiljer dem åt genom att ange ”dexter” eller ”sinister” vad betyder det?

    • Dexter

    • Sinister

       

  • Tänk dig nu att du är en blodkropp på resa genom cirkulationssystemet. Följ kärlvägarna genom system- och lungkretsloppet och ange de anatomiska delar som du passerar!

     

  • (A = arteria, Aa = arteriae)

     

  • Fundera över i vilka kärl man vanligtvis ”palperar pulsen”.

    • Aorta

    • Arcus aortae

    • Aorta abdominalis

    • Truncus brachiocephalicus

    • A. carotis communis

    • A. carotis interna och externa

    • Sinus caroticus

    • A. vertebralis

    • A. basilaris

    • Circulus arteriosus cerebri

    • A. subclavia

    • A. brachialis

    • A. radialis

    • A. ulnaris

    • Aa. renalis

    • A. iliaca communis

    • A. femoralis

 

  • Redogör för hur utbytet mellan kapillärerna och den interstitiella vätskan (”kapillärutbytet”) ser ut och regleras.

     

  • Vad är en kapillärbädd?

     

  • Utbytet sker med hjälp av olika fysikaliska krafter: diffusion, filtration och reabsorbtion genom kolloidosmos. Redogör för dessa.

     

  • Vad är och hur uppstår ödem?

     

  • Ge akt på kapillärnätets utseende i olika organsystem när du studerar dem! Hur är kapillärsystemet uppbyggt i:

    • hjärnan

    • levern

    • njurar

    • lungor

       

  • (V = vena, vv. = venae)

     

  • Ofta finns det dubbelt upp med vener, ett ytligt och ett djupt vensystem. Detta är viktigt för temperaturregleringen, varför det?

     

    • V. cava superior

    • V. jugularis externa och interna

    • V. subclavia

    • V. cava inferior

    • V. saphena magna

    • V. saphena parva

     

  • Vener kallas kapacitanskärl – vad betecknar ett kärls kapacitans?

     

  • Beskriv de mekanismer som för blodet tillbaka till hjärtat igen!

     

  • I vilka kärl sticker man vanligtvis vid venpunktion?

     

  • Vad har lymfsystemet för uppgift?

     

  • Hur relaterar lymfsystemet till tryckförhållandena i blodsystemet?

     

  • Vad har lymfknutorna för uppgift i cirkulationssystemet?

     

  • Var sitter de palperbara lymfknutorna ?

     

  • Vad är, var finns och vilken funktion har ductus thoracicus?

     

  • Blodet och lymfan utgör flytande vävnad.

     

  • Vad har blodet respektive lymfan för funktion?

     

  • Beskriv sammansättningen av lymfan.

     

  • Beskriv sammansättningen av blodet.

     

  • Vad är hematokrit/EVF?

     

  • Blodet som vävnad kan indelas i extracellulärt utrymme och celler, där det extracellulära utrymmet utgör blodplasman.

     

  • Vilka proteiner finns i blodplasman?

     

  • Vilka egenskaper ger de plasman?

     

  • Vad är det för skillnad på plasma och serum?

     

  • Redogör översiktligt för bildningen och utvecklingen av de olika blodkropparna, samt vad som reglerar den. Diskutera betydelsen av stamceller.

 

  • Vad kallas erytrocyter på svenska?

     

  • Vilken funktion har erytrocyterna?

     

  • Vad är hemoglobin? Beskriv i stora drag hemoglobinmolekylens uppbyggnad och funktion.

     

  • Beskriv olika faktorer som påverkar hemoglobinets förmåga att binda syre:

    • pH

    • temperatur

    • syrgastrycket.

     

  • Vad betyder Hb-värde och vad är det ett mått på? Vad är normalt Hb-värde för män respektive kvinnor?

     

  • Hur ser erytrocyterna ut? Vad har det för praktisk betydelse?

     

  • Hur sker energiomsättningen i erytrocyterna?

     

  • Fundera över vad det betyder med anledning av att erytrocyterna transporterar syre.

     

  • Vad är blodgrupper?

     

  • Hur fungerar AB0- och Rh-systemen?

     

  • Vilka komplikationer kan en gravid kvinna med blodgrupp Rh- befara? Varför?

     

  • Vad kallas leukocyter på svenska?

     

  • En grupp leukocyter indelas vidare i granulocyter med anledning av sitt innehåll av synliga granulae: Neutrofila, eosinofila respektive basofila granulocyter. Vilken funktion har respektive granulocyt?

     

  • Vilken sort är vanligast?

     

  • Till de övriga, agranulära leukocyterna hör monocyter och lymfocyter. Vilka funktioner har de?

  • Du har skurit dig i fingret. Beskriv i stora drag hur hemostasen går till och nämn viktiga steg i de tre faserna kärlkontraktion,trombocytfas och koagulation.

     

  • Hur löses koaglet slutligen upp?

     

  • Man brukar dela in respirationsorganen i övre respektive nedre luftvägarna. Vilka organdelar ingår i övre luftvägarna?

     

  • Vilka organdelar ingår i nedre luftvägarna?

     

  • Förutom att leda luft är larynx konstruerat för att bilda ljud samt skydda. Studera dess uppbyggnad och funktion.

     

  • Studera förgreningen av bronkträdet. Varför hamnar främmande objekt hellre i höger än vänster lunga?

     

  • Förklara lungornas anatomiska läge – varför ligger de just där?

     

  • Studera lungornas uppbyggnad. Är det någon skillnad mellan vänster och höger lunga?

     

  • Studera pleurabladens anatomi och redogör för pleurahålans fysiologiska betydelse. Vad är pneumothorax?

     

  • Vilka anatomiska delar ingår i ”dead space”?

     

  • Vilken fysiologisk betydelse har det?

     

  • Luftvägarna är i mångt och mycket konstruerade för att värma och fukta den inkommande luften samt att förhindra att partiklar når de epitel där gasutbytet sker. Hur är respirationsorganen konstruerade för att detta ska ske så optimalt som möjligt?

     

  • Spelar det någon roll om man andas med näsan eller munnen?

     

  • Hur är epitelet i luftvägarna uppbyggt för att så ska ske?

     

  • Vad gör surfactant för nytta?

     

  • Studera hur det respiratoriska membranet är uppbyggt mellan alveolen och kapillären för att medge största möjliga gasutbyte. Studera kapillärernas uppbyggnad kring alveolerna.Redogör för hur tryckförhållandena i lungan och i vävnaden för syrgas (O2) och koldioxid (CO2) ser ut för att gasutbyte ska vara möjligt.

     

  • Vad betyder PO2 och PCO2?

     

  • Relatera hemoglobinets egenskaper till PO2 och PCO2 i lungan och blodet.

     

  • Studera bröstkorgen och de muskelgrupper som ingår i andningsarbetet.

     

  • Vilka muskler används vid andningsarbetet?

     

  • Jämför inandnings- och utandningsmuskulaturen.

     

  • Studera hur lungan påverkas vid in- respektive utandning.

     

  • Jämför andningsarbetet vid vila och ansträngning (testa på dig själv).

     

  • Vad visar spirometri och hur går det till? Vad är dynamisk respektive statisk spirometri?

     

  • Definiera följande begrepp och redogör för deras eventuella samband. Ange vilken enhet de vanligtvis mäts i:

    • Andningsfrekvens (ƒ)

    • Tidalvolym (VT)

    • Pulmonell ventilation (VE)

    • Döda rummet (VD)

    • Alveolär ventilation (VA)

    • Expiratorisk reservvolym (ERV)

    • Inspiratorisk reservvolym (IRV)

    • Vitalkapacitet (VC)

    • Residualvolym (RV)

    • Total lungkapacitet (TLC)

    • Forcerad expiratorisk volym (FEV)

       

  • Studera andningsarbetets betydelse för VA närmare!

  • Beräkna VE och VA om du andas enligt följande:

  •  

    • ƒ (andetag/min)

    • VT (ml)

    • 10

    • 1000

    • 12

    • 500.

    • 18

    • 300

     

  • Fundera på hur respektive förhållande ser ut rent ”andningsmässigt”.

     

  • Räkna ut en normal alveolär ventilation i vila samt vid fysisk ansträngning!

     

  • Redogör för hur respirationen regleras av lokala förhållanden i lungorna från autonoma respirationscenter i CNS (var i CNS?)

    • av andningsreflexer

    • genom viljemässig kontroll

       

  • Varför kan man inte ”hålla andan tills man dööööör!!!”?

     

  • Vad kommer det sig att och vad händer när man:

    • Nyser?

    • Hostar?

    • Hickar?

     

  • Vad händer i respirationsapparaten då man föds?

     

  • Vilka åldersförändringar sker i respirationsapparaten?


Kommentarer
Postat av: Nellie

Grym blogg du har! Har du designat den själv? Om inte, var hittar man isåfall designen du använder? Tack :)

2012-03-18 @ 20:29:02
URL: http://hemförsäkringidag.se

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0