tentapluggssk

• Vilka organ ingår i CNS?
  Storhjärnan, lillhjärnan och ryggmärgen

   

• Vad består PNS av?
  En rad nerver som parvis utgår från ryggmärgen och de nedersta delarna av hjärnan. Delas in i sensoriska nervsystemet, somatiska nervsystemet och autonoma nervsystemet.

   

• Vilka funktioner – i stora drag – har CNS och PNS i förhållande till varandra?

   

• I indelningen av CNS används ibland termer som center, kärna (nucleus), bark (cortex) och märg (medulla)– förklara vad termerna betecknar i CNS.

  • Center=

  • Kärna (Nucleus)=

  • Bark (Cortex)= Hjärnbarken

  • Märg (Medulla)= Ryggmärgen

   

• Vilken funktion har thalamus och hypothalamus?

  • Thalamus: Den bland annat fungerar som en kopplingsstation för alla sinnesförnimmelserna (utom lukt) från basala ganglierna samt till och från hjärnbarken.

  • Hypotalamus: den sköter kontrollen för bland annat blodtryck, ämnesomsättning, sömn och kropptemperaturen. Den avger hormoner via portådersystem till främre hypofysen. Hypotalamus ansvarar för aktiviteter i det autonoma nervsystemet som exempelvis vissa metaboliska processer, vilket sker genom att hormoner utsöndras som i sin tur stimulerar eller hämmar utsöndringen av hypofyshormoner.

   

• I PNS talar man om ganglion och nervplexus – vad är det?

  • Ganglion: En nervknut av nervcellskroppar

  • Nervplexus: Nervfläta

   

• Vad betyder det att nerver är ”afferenta” eller ”efferenta”?

  • Afferenta: Sensoriska

  • Efferenta: Motoriska

   

• Neuron delar sig inte och regenereringen av nervvävnad är därför i stort sett obefintlig. Om axonet skadas är det dock möjligt för dem att växa ut igen, om neuronet befinner sig i PNS. Hur går det till?

   

• Vad händer då neuron skadas i CNS?

   

• Fundera under dina vidare studier av nervsystemet på hur det påverkas när vi åldras.

   

• Vad betyder egentligen ”sensorisk” respektive ”motorisk” i det här sammanhanget?

   

• Hur fortplantas signalerna i nervsystemet?

   

• Hur många är ryggmärgsnerverna?

  31 st

   

• Hur benämns de?

  Cervikalnerver, Thorakalnerver, Lumbalnerv, Sakralnerver och coccygealnerver.

   

• Hur relaterar benämningarna sig till ryggkotorna?

  Dom har fått sina namn efter motsvarade nivå i kotpelaren

   

• Beskriv den anatomiska organisationen av ryggmärgsnerverna.

   

• Vad är ett dermatom?

Olika zoner på kroppen som kopplas ihop med en spinalnerv.

 

• Vad har dermatom för praktisk betydelse?

  Vid skada på en spinalnerv så uppstår känselförlust i den dermatomen och kan med det spåras till vilken nerv som är skadad.

   

• Studera läge och utbredning av de stora nervflätorna:

  • Plexus cervicalis: Halsflätan (spinalnerverna C1 tom C4) som ger upphov till halsens hud- och skelettmuskelnerver

  • Plexus brachialis: Armflätan (spinalnerverna C5 tom T1) som ger upphov till skuldrans och armens hud- och skelettmuskelnerver

  • Plexus lumbosacralis: Ländbäckenflätan (spinalnerverna L1 – S3) som ger upphov till höftens och benets hud- och skelettmuskelnerver

     

• Vilka strukturer innerveras av respektive nervfläta?

   

• Fundera över vilken typ av bortfall en skada på nerven kan ge upphov till.

   

• Hur många är hjärnnerverna?

  12 st par

   

• Vad heter de på latin?

   

• Vilka delar av kroppen innerverar de? Observera att kranialnerverna kan vara såväl sensoriska som motoriska, somatiska som autonoma.

   

• Flera av kranialnerverna är associerade till sinnesorganen – vilka och hur?

   

• Vad betyder proprioception?

  Sinnesintryck som uppstår till följd av förändringar/aktivitet i rörelse- och balansorganen.

   

• Typen av sensorisk information beror på vilken sensorisk receptor som stimuleras: Redogör för hur det känns om man stimulerar:

  • Nociceptorer

  • Termoreceptorer

  • Mekanoreceptorer

  • Kemoreceptorer

   

• Hur transporteras nervimpulsen från receptorn till CNS?

   

• Observera att de flesta sensoriska banorna korsar kroppens medellinje i ryggmärgen eller hjärnstammen – vad ger det för effekt?

   

• Vad betyder det att en sensorisk receptor har adaptionsförmåga? Vad har detta för praktisk betydelse?

   

• Studera och redogör för uppbyggnaden av respektive sinnesorgan. Vad heter organet och var i/på kroppen återfinns det?

   

  • Syn: Öga – i den trattformade ögonhålan (orbita) i kraniet

  • Lukt: Näsa – i ansiktet

  • Hörsel: Öra – sidan av ansikte

  • Smak: Tunga – munnen

  • Känsel: Hud och organ – utanpå och inuti kroppen

     

• Var i organet sitter receptorcellerna?

   

  • Öga: Näthinnan

  • Näsan: Näshålan

  • Öra: Snäckan i innerörat

  • Tunga:

  • Hud:

  • Organ:

   

• Förklara på vilket sätt sinnescellerna är känsliga för förändringar, skillnader och kontraster i stimulus.

   

• Hur påverkas sinnena vid stigande ålder?

   

• När du studerar ögats uppbyggnad ska du kunna lokalisera, redogöra för struktur hos och beskriva funktion av

  • Ögonlocket

  • Senhinnan: sclera och cornea

  • Kärlhinnan: choroidea och iris

  • Hur får ögonen sin färg?

  • Näthinnan

  • Linsen och glaskroppen

  • Ögats kamrar

  • Gula fläcken och blinda fläcken

   

• Redogör för

  • Ackommodation

  • Tryckförhållanden i ögat

  • Svart-vitt- och färgseende

  • Synbanan, från receptorn till CNS

   

• Vilka är mekanismerna bakom vanliga synfel som närsynthet och långsynthet?

   

• Du ska kunna lokalisera, redogöra för struktur hos och beskriva funktion av

  • Ytterörat

  • Mellanörat: trumhinnan och hörselbenen

  • Innerörat: snäckan och båggångarna

  • I snäckan:

    • Runda fönstret och ovala fönstret

    • Scala media, scala tympani och scala vestibuli

    • Tektorialmembranet och basilarmembranet

    • Hårcellerna

   

• Redogör för ljudets väg in i och genom hörselorganet och vidare till CNS. Hur bildas ljudförnimmelsen?

   

• Hur fungerar balanssinnet?

  Vestibulära systemet som består av labyrinten i inneröronen känner av accelerarion av huvudet och förhållandet till jordens dragningskraft. Organet består av två hinnsäckar och tre båggångar som innehåller vätska. När vi rör huvudet kommer vätskan i båggångarna i rörelse och retar sinnescellerna som rapporterar till hjärnan om olika rörelser och om huvudets läge.

   

• Vilka sinnen påverkar balanssinnet?

   

• Hur fortleds signalen från sinnescellerna till CNS?

   

• Hur behandlar hjärnan balansinformationen?

   

• På vilket sätt kan vi skilja mellan ett stort antal olika lukt- och smakämnen?

   

• Förklara hur andra sinnen än smaksinnet bidrar till smakupplevelsen.

   

• Studera CNS anatomiskt. Om du vill lära lite mer om hjärnans anatomi och fysiologi (http://www.wisc-online.com/objects/index_tj.asp?objID=OTA502.)

   

• Titta på hur CNS anläggs under fosterstadiet ur det så kallade neuralröret.

   

• Vad heter hjärnhinnorna och hur ligger de an mot CNS?

   

• Bland annat i samband med förlossningar ges ibland epiduralbedövning. Var finns epiduralrummet, där bedövningen läggs?

   

• Var sitter hjärnventriklarna och hur många är de?

  Högra och vänstra sidoventrickeln i rspektiva sidas storhjärns hemisfär kopplas till den 3:e som är belägen i medellinjen i mellanhjärnan. Den 3:e ansluter till den 4:e genom sylvius akvedukt. Den 4:e är inklämd mellan hjärnstammen och lilla hjärnan.

   

• Vad har de för funktion?

  Transportera cerebrospinalvätska

   

• Diskutera cerebrospinalvätskans (likvors) sammansättning och funktion.

   

• Studera cerebrospinalvätskans cirkulation i CNS.

   

• Hur mycket cerebrospinalvätska finns det i CNS?

   

• Hur är omsättningen av cerebrospinalvätska?

   

• Vad är det som hänt vid hydrocephalus (”vattenskalle”)?

   

• Ett diagnostiskt hjälpmedel när man misstänker sjukdomar i CNS är att analysera cerebrospinalvätska, så kallad lumbalpunktion. Ibland kallas provet felaktigt för ”ryggmärgsprov” – varför är den benämningen så tokig?

   

• Hur ser blodförsörjningen till hjärnan ut?

   

• Hur byggs blodhjärnbarriären upp?

   

• Vilken typ av ämnen kan passera fritt över blodhjärnbarriären och vilka kan det inte?

   

• Förklara vad som händer när en reflex utlöses.

   

• Vad är en reflexbåge?

  Ett sammarbete mellan sinnesceller, sensoriska nervfibrer, samordnande centrum i ryggmärg eller hjärna, motoriska nervfibrer samt muskel eller körtelceller.

   

• Vilka typer av nervbanor måste minst ingår i en reflexbåge?

   

• Man skiljer på medfödda och inlärda reflexer – fundera över några exempel!

   

• Kan man viljemässigt motverka en reflex?

   

• Hur långt ner i ryggradskanalen (canalis vertebralis) sträcker sig ryggmärgen?

  Till mellan första och andra ländkotan

   

• Vad har det för klinisk betydelse?

   

• Studera en tvärsnittsbild av ryggmärgen. Den är tydligt organiserad i grå och vit substans. Vad utgör den grå respektive vita substansen?

   

• Vad är canalis centralis?

   

• Redogör för medulla oblongata, pons respektive mesencephalon.

Mellanhjärnan (mesencephalon) övergår ner till hjärnstammens mellandel (pons) som i sin tur övergår ner till den förlängda ryggmärgen (medulla oblongata).

• Notera hur den grå substansen är organiserad i specifika kärnor. Namnge och ange funktioner hos de olika kärnorna?

   

• I hjärnstammen sker sorteringen av vilken del av den sensoriska informationen som ska göras medveten – var och hur?

   

• Vilka strukturer ingår i mellanhjärnan (diencephalon)?

   

• Vilken funktion har limbiska systemet?

   

• Vilka funktioner har lillhjärnan (cerebellum)?

   

• Dels registrerar lillhjärnan vissa kroppsfunktioner, dels finjusterar den dem – hur går det till?

   

• Beskriv var lillhjärnan är placerad anatomiskt.

   

• Hur ser den ut?

   

• Vad är det bra för att lillhjärnsbarken är så rikt veckad?

   

• Hur är storhjärnan (cerebrum) konstruerad?

   

• Beskriv med hjälp av termer som hemisfärer, centralfåran och lateralfåran och redogör för indelningen i lober.

   

• I likhet med lillhjärnsbarken är storhjärnans bark (cortex cerebri) rikt veckad – varför?

   

• Vad heter veck och fåror på latin?

   

• Studera på ett tvärsnitt av storhjärnan hur den grå och vita substansen är organiserad. Vilken funktion har den grå respektive vita substansen?

   

• Var i hjärnbarken finns sensoriska centra?

  • Syn?

  • Hörsel?

  • Lukt?

• Var finner du motoriska centra?

• Vad är associationscentra?

• Vad representerar – i anatomiska sammanhang - en homunculus?

   

• Hur skiljer sig en motorisk homunculus från en sensorisk homunculus?

   

• Hur skiljer sig de två hemisfärerna åt funktionellt?

   

• Vad är corpus callosum?

   

• Studera Wernickes area och Brocas area. I vilken hjärnhalva finns de?

   

• Vilka respektive funktioner har de?

   

• Vad mäter ett EEG?

   

• Vad betyder EEG?

   

• Studera hur ett EEG ser ut.

   

• Det autonoma nervsystemet är framför allt ett efferent system som justerar homeostasen i kroppen. Vad betyder det?

   

• Vad betyder ”autonom”?

   

• Vad skiljer det autonoma nervsystemet från det somatiska nervsystemet?

   

• Det autonoma nervsystemet indelas i parasympatiska nervsystemet och sympatiska nervsystemet.

   

• Vilka karaktäristiska egenskaper har det sympatiska respektive det parasympatiska nervsystemet?

   

• Beskriv nervbanan ifrån CNS till målorgan i parasympatiska nervsystemet respektive sympatiska nervsystemet.

   

• Hur skiljer sig det parasympatiska nervsystemet och sympatiska nervsystemet anatomiskt?

   

• Vilka neurotransmittorer använder parasympatiska nervsystemet respektive sympatiska nervsystemet?

   

• Sympatiska nervsystemet har en neuroendokrin funktion – vad betyder det och var sker det?

   

• 75 % av parasympatiska nervsystemets effekt sker via en av kranialnerverna – vilken?

   

• Beskriv hur en somatomotorisk signal går från CNS till effektororganet.

   

• Hur många synapser innehåller minst en sådan signalväg?

   

• Var finns synapserna?

   

• Studera hur banan tractus corticospinalis går.

   

• Hur påverkar ”extrapyramidala banor” signalerna i det somatomotoriska nervsystemet?

   

• Fundera över och diskutera hur olika högre funktioner fungerar och reagerar:

  • Medvetande

    • Vilka grader av medvetande finns det?

    • Sömn – vad är och vad händer vidsömn??

    • Vad är och vilken betydelse har drömmar?

  • Minne

    • Resonera kring korttidsminne och långtidsminne.

   

• Ge exempel på normala åldersförändringar vad gäller nervsystemet.

   

• Vilka konsekvenser kan dessa åldersförändringar medföra?

   

• Studera centrala nervsystemets strukturer såsom: hjärnbarken, basala ganglier, capsula interna, thalamus, hypothalamus, hypofys, limbiska systemet, retikulära systemet, ventrikelsystemet, cerebellum, pons, medulla oblongata och ryggmärgen

   

• Diskutera hjärnhinnornas byggnad och funktion samt cerebrospinalvätskans sammansättning och cirkulation.

   

• Vad har blod-hjärnbarriären för betydelse i detta sammanhang?

   

• Studera hjärnans blodförsörjning.

   

• Beskriv de sensoriska och motoriska bansystemen samt klargör skillnaderna mellan dessa system.

   

• Din kropp hålls upprätt och i balans utan att Du tänker på detta. Dessutom rätar Du oftast upp Dig efter att Du snubblat. Förklara vad som händer och hur detta kan ske.

   

• Vilken roll spelar kranial-respektive spinalnerverna i detta sammanhang?

   

• Hur uppkommer sömn?

   

• Studera EEG-registrering under sömnen och diskutera de olika sömnstadierna.

   

• Har drömmar någon betydelse för oss?

   

• Du är ute en blåsig dag i skogen. Plötsligt blinkar Du omedvetet för att skydda ögat mot något skräp som kommer flygande. I samma stund prasslar det till i närheten. Du blir rädd. Förklara de olika reaktionerna.

   

• Ge exempel på normala åldersförändringar vad gäller sinnena. Vilka konsekvenser kan dessa åldersförändringar medföra?

   

• Förklara på vilket sätt sinnesorganen är extra känsliga för förändringar, skillnader och kontraster i stimulus.

   

• På vilket sätt kan vi skilja mellan ett stort antal olika lukt-och smakämnen? Förklara hur andra sinnen än smaksinnet bidrar till smakupplevelsen.

   

• Förklara hur ljud ger upphov till rörelser i basilarmembranet och stimulering av hårcellerna i snäckan, hur vi kan skilja på olika ljudfrekvenser och hur vi kan bestämma ljudkällans riktning