tentapluggssk

Studenten skall kunna: beskriva vårdvetenskapens historiska utveckling nationellt och internationellt för att visa kunskap om huvudområdets vetenskapliga ursprung och grund



Skillnaden mellan vårdvetenskap och omvårdnadsvetenskap!
Vårdvetenskap
Grunden baseras på filosofi, existerande teorier samt modeller och begrepp. Vårdvetenskap involverar fler yrken inom vården.

Omvårdnadsvetenskap
Blandning mellan toeri, praktik samhällsvetenskap och beteendevetenskap. Omvårdnadsvetenskap är mer specifikt för sjuksköterskan.


Vad är en diciplin?
Det är själva kunskapsområdet som är grunden för utbildningen mot en profession. Omfattar det innehåll och de processer som disciplinens medlemmar är involverade i samt teorier som utvecklas och forskningsresultat som produceras.


Vad är en profession?
Yrkesutbildning på högskole/universitetsnivå som leder till en akademisk examen och eventuellt legitimering. Den ska ha samhällsnytta.

• vilar på vetenskaplig grund i form av ett eget kunskapsområde
• leder till legitimation
• följer etiska regler
• är autonom
• värderas högt av samhället
• tillhör en nationell organisation

Vad är akademisering?
Är en process som syftar till att utbildning inom ett ämne leder fram till en akademisk examen, högsta graden är doktor.


Vad är ett paradigm?
används för att karaktärisera en akademisk disciplin och omfattar all forskning.

Vad är omvårdnad?

”Omvårdnad innebär att tillgodose allmänmänskliga och personliga behov och därvid tillvarata individens egna resurser för att bevara eller återvinna optimal hälsa liksom att tillgodose av vård i livets slutskede. Omvårdnad sammanfaller delvis med och utgör ett komplement till medicinsk vård, beaktande såväl psykiska som sociala och kulturella aspekter.”

Vad är en teori?

Men hjälp av fenomen, en känsla som går att applicera på levande ting ex. Kärlek, och begrepp, då vi sätter namn på ting, händelser och idéer, bildas en teori. Genom teorin, tillsammans med fenomen och begrepp, kan vi ex förstå ett problem. Teori används i olika syften som tex. Att förstå, förklara eller kontrollera vår omvärld.

ICN - 4 etiska koder:

1. Främja hälsa

2. Förebygga sjukdom

3. Återställa hälsa

4. Lindra lidandet

Omvårdnadsdiscplinen

Allmänt

Innehåller alla de processer som sjuksköterskan är involverad i, kliniskt arbete, undervisning och administration. Disciplinen omfattar även alla de teorier som utvecklats i syfte att beskriva, förklara och föreskriva fenomen inom domänen liksom de forskningsresultat som producerats.

Nightingale
Hon såg patienten som en individ.
Hon myntade begreppet hälsa
Hon ansåg att renlighet och lugn miljö var mycket viktigt för tillfrisknandet.
Hennes tankar och teorier ligger till grund för de flesta teorier fram till 50-talet men finns fortfarande med på ett hörn.

1950-talet
Teoretiker tog över och utformade nya synsätt.
Sjuksköterskan blev mer självständig och inte längre en läkarassistent.
Teorier om samspel mellan sjuksköterskan och patienten skapades.
Dominerande begrepp under denna tid var Interaktion och Behov.

1960-1970-talet
Man ville få omvårdnaden nämnd som en disciplin.
Teorier utvecklades som främst användes som underlag till undevisning och forskning.
Under den här perioden var inriktingen på samhällsbehov större än individen.
Frågeställning som var viktig under den här perioden: Vad är den teoretiska grunden i omvårdnad?

Slutet av 1970-talet
Helhetsynen på människan kom tillbaka och nu ligger fokusen på omvårdnaden.
Nu skapades frågeställningen: Vad är kärnan i omvårdnaden?

Slutet av 1980-talet fram till nu
Teorierna från 70-talet tonades ner och nu ligger fokusen på kunskap och dess utveckling inom omvårdnad.


Historisk utveckling
USA
Föregångslandet för utvecklingen av vårdvetenskapen.
1899 blev vårdämnet akademsikt.

Europa
England har den äldsta traditionen av vårdforskning i europa.
I vissa länder är sjuksköterskeutbildningen fortfarande mer sedd som en läkarassistent utbildning.

Norden
SSN= Sjuksköterskors sammarbete i Norden. Det har alltid varit dom som arbetat för att få utbildningen mer statusbetingad.
1973 blev Island det första landet i norden att bedriva sjuksköterskeutbildning på universitetsnivå.
Finland är ett föregångsland inom vårdforskning.
Danmark har tagit längst tid på sig att utveckla sjuksköterskeutbildningen.


En samlad beskrivning över teoretikerna finns även här : http://wiki.du.se/Subjects/V%C3%A5rdvetenskap/Kurser/V%C3%A5_1024_Sjuksk%C3%B6terskans_profession_15_hp/Madeleine_Leininger?action=edit

Studenten skall identifera och beskriva olika kunskapsformer/kunskapsmönster och deras betydelse i vårdandet



Kunskapsformer
Empirisk, integrerad kunskap: Den empiriska kunskapen ses som vetenskaplig, systematisk, generaliserbar och verifierad. Endast kunskapen är inte tillräcklig utan den måste settas i ett sammanhang. Vårdaren måste kunna röra sig mellan teori och praktik. Till exempel i vårdprocessens analysfas då vårdaren koplar ihop sina observationer med sin teoretiska kunskap och "skapa teori om patienten". "veta att"+ "veta hur"=yrkesskicklighet.

Etisk kunskap: Innebär att vårdaren har en medveten värdegrund. För att en vårdhandling ska utföras etiskt krävs inte enbart att den utförs korrekt och efter alla regler utan även med känsla för patienten. Den etiska hållningen som en vårdare har är beroende av på vilket sätt som den bär vittne. Vårdaren måste våga och orka se vad som verkligen händer och sedan vittna sanningsenligt. Patientens perspektiv viktigare än vårdarens!

Personlig kunskap: Innebär att vårdaren är öppen för sig själv och sin omvärd dvs. vågar ifrågasätta, ompröva och revidera sitt handlande. Personlig kunskap kräver att vårdaren har MOD att ifrågasätta sig själv och andra för att värna om patientens värdighet. om vårdareninte gör detta så hindras den i sin utveckling.

Estetisk kunskap: Denna kunskap förutsätter att vårdaren även har de andra kunskapsformerna. Vårdandet som konst kännetecknias av inbjudan, bekräftelse och möte med patienten. Detta ger förutsättningar för kreativitet, uppfiningsrikedom, engagemang och frihet i förhållande till patienten och de andra kunskapsformerna. Detta gör de möjligt att utforma vården efter den unika patienten. Vårdaren använder sina kunskaper i en unik situation och för en unik patient= estetiskt vårdande.


Evidens
Yttre evidens: Bevisets väg. Bygger på förmedlad kunskap eller vetande som ses som fakta.  Praxis blir mycket instrumentellt och effektivt (medicinskt). Detta gör att patiententperspektivet inte lyfts fram i dessa evidens diskutioner.

Inre evidens: Vittnesbördets väg
För att utforma en evident vård för den enskilda patienten krävs en inre dimension. Detta innebär att vårdaren tar hänsyn till vad den enskilda patienten tycker är viktigt inte till vad som ses som "normalt". Evidensbegreppet ska stärka patientens autonomi inte professionen. Inre evidens är det människan upplever som uppenbart, påtagligt, tydligt och naturligt och som känns verkligt, sant och äkte.


Evidensbaserat vårdande
Att utföra en evidensbaserad vård handler om att integrera både teori och praktik i vårdarbeter. Det vill säga vi gör det vi vet. Vad, Hur och Varför vi gör som vi gör är frågor som ligger till grund för diskutioner kring evidesbegreppet. För att vården ska bli evident ur et vårdvetenskapligt perspektiv är det viktigt att det tas lika stor hänsyn till alla frågor. I vårdvetenskapen blir också frågorna Vad och Varför viktiga för att utföra en evident vård. Varför kan besvaras med att det är för patienten och då är inte enbart empirisk kunskap viktig utan alla kunskapsformer måste då vägas in i begreppet.

Studenten skall redogöra för innebörder av grundbegreppen: Människa, hälsa, vårdande och värld utifrån vårdvetenskapliga teorier och människans livscykel, från födelde till död.



Människa

Kroppen

Bärare av människans livshistoria, mening och självbild. Kroppen är vårt medel för kontakt med omvärlden. Viktigt som vårdare att se till hela människan (kropp, själ och ande) och inte bara till sjukdom/skada.
Merleau-Ponty menar att människan genom sin kropp förhåller sig till omvärlden. Vi kan inte gå ifrån vår kropp och det är genom den som vi upplever oss själva och andra. Om man ser sin kropp som ett objekt är den ständigt närvarande. Merleau-Ponty menar att kroppen är ett subjekt. Det är genom kroppen man får tillgång till världen. Vår kroppsbild kan förändras genom skada & sjukdom.) När detta inträffar förändras vår syn på kroppen och oss själva. (Även Madjar beskriver detta tydligt. Även andra personer kan då se på en annorlunda eftersom kroppsspråk mm. förändras.

Affekter – kroppsliga reaktioner ex. Ilska och glädje. Redan vid födseln blir vi medvetna om när kroppen och ju äldre vi blir börjar vi koppla ihop olika affekter med upplevda situationer, ex. Ser en bokrygg och förstår att det är en bok → man vet att en bok har en fram & baksida och kan då koppla ihop att den även har sidor i mitten.

Själ

Sammankopplas ofta med ande.

Vårdvetenskapligt perspektiv → vår förmåga att tänka, känna och fatta beslut. Ett hotat, kränkt och förlorat själv kan leda till lidande.

Självmedvetenhet → genom kropp, tankar och känslor. I relation till världen skapar människan sin självmedvetenhet.

Stern menar att människan är i ständig utveckling. Människan påverkas ständigt av sin omgivning. Vi upptäcker och skapar oss själva i mötet med andra. Ju mer vi upplever desto mer växer vi.

Anden

Något annorlunda än det själsliga då det är ett uttryck för människans förmåga till gränsöverskridande och trancendens.

Andliga frågor → existentiellt - varför finns jag?

Eriksson menar att alla i grunden är religiösa och bär på en längtan till gud eller annan makt. (Denna religiösa sida / existentiella uppkommer ofta vid livets slutskede). Eriksson menar även att alla har estetiska och etiska frågor.

Etiska → moral och etik – vad är rätt/ fel att göra?

Estetiska → att fastna för en solnedgång eller liknande.

Viktigt att vårdaren visar patienten respekt när det gäller tro och religion. En öppenhet behövs!

Viktigt att våga prata om detta även om det är svårt och tabubelagt.

Hälsa
Flerdimensionell, rörelse och unik

Hälsa

Om människan endast ses som en biologisk kropp, är det lätt att vården enbart riktas till sjukdomen och dess symptom, själva personen och dess behiv glöms bort.

Syftet med vården är att lindra patientens lidande och ge patienten den hjälp och det stöd han/hon behöver för att uppleva hälsa.

Hälsa är individuellt och varierar beroende på hur människan mår. Hälsan kan påverkas av både yttre och inre faktorer.

En person kan ha en sjukdom men ändå uppleva hälsa.

Eriksson: En vårdvetenskaplig hälsobild ställer människans hälsa och lidande i fokus snarare än sjukdomen.

Eriksson: Hälsa kan upplevas av sundhet, friskhet och välbefinnande.

Eriksson menar att människan är hälsa. Att vara hälsa är att man upplever sin egen helhet och enhet. Det är en upplevelse av att vara förankrad i den egna kroppen och att man med utgångspunkt i sig själv kan uppleva mening och sammanhang i livet.

Människan behöver även känna harmoni och balans för att uppnå hälsa.

Vårdande

Erikssons teori = Viljan att vårda föds då det finns kärlek mellan medmänniskan och lidandet.

Genom ansning, lekande och lärande tillsammans med tillit, tillfredställelse, kroppsligt och andligt välbehag uppkommer vårdandet. Vårdandet äger rum inom ramen för en relation och sker i en anda av tro, hopp och kärlek.

Ansning – Att rena patienten både fysiskt och psykiskt. Genom det fysiska att upprätthålla en god hygien och att få i sig den näring man behöver. På det psykiska planet att ta i tu med svåra känslor genom att bjuda in till samtal. På ett andligt plan kan ansning handla om att samtala om de existentiella frågorna som finns hos patienten.

Lek – främjar utveckling, både hos barn och vuxna. Leken ger reflektion, olika handligsalternativ och erfarenheter. Att kunna leka är ett uttryck för hälsa! En lekfull individ har god fantasi och kan förena fantasin med verkligheten och vågar då skapa situationer och se nya möjligheter. Leken ger en nyfikenhet och öppenhet till nya erfarenheter.

Lärandet – sker i samfund med andra människor. Att förstå innebörden och göra den till sin egna och på så sätt lära sig. Det är viktigt att man har en förtroendefull relation till den som man ska lära ifrån, annars kan lärandet inte tas emot. Genom både negativa och positiva reaktioner inom lärandet lär sig individen. Dock är det viktigt att det positiva överväger det negativa!

Tro – Utgör vårdandets kärna, dess ontologiska grund. Patienter kan komma från olika kulturer och med olika religioner. Viktigt för sjuksköterskan att vara öppen för detta och anpassa vården efter det. Tron är inte alltid religör, man kan tro på ett behandlingssätt eller att man tror att man ska bli frisk, en mycket viktig aspekt för att bli frisk. Man måste tro på sig själv för att komma någonstans!

Hopp – är kopplat till vad människan ser som värdefullt. Genom att lyssna på patienten kan detta leda till att man inger tillförlitlig och bjuder in till samtal om ex. Lidande och detta ger patienten hopp. Ohälsa kan uppkomma om hoppet förnimmas.

Kärlek – mellan medmänniskor. Det är sjuksköterskans kall att visa omsorg och omtanke vilket leder till att hon ska sätta patienten i första rum och inte arbeta för att få någonting tillbaka. Bara GE inte förvänta sig att FÅ någonting tillbaka.

Caritas motivet

Värld/Miljö
Vårdrelationen, estetik och etik

Studenten skall beskriva och förklara mångkulturella perspektiv och genus perspektivs betydelse i möten mellan patient, anhörig/närstående och vårdare

GENUS 

Genus – Hur det biologiska könet tolkas i olika samhällen dvs. som socialt och kulturellt skapande fenomen. Enligt Connell skapas genus i samfund med andra människor i olika situationer. Genus är resultatet av sociala konstruktioner.

Han menar även att genus skapas genom kroppen. Männens överordnad kan då kopplas till att de anses ha en stor och stark kropp medan kvinnornas kroppar är mindre och mer sårbara.

I en vård situation kan det lätt bildas en maktobalans mellan vårdare och patient, där vårdaren har makten. Makt utövandet kan leda till underordning och förtryck. Andra tänkbara exempel till maktobalans är: kön, social klass, etnicitet och ålder. Även samhällets normer, politiska beslut och var i landet man bor kan bidra till utförandet av makt.

Det är inte allt för sällan som det är de ”svaga” individerna (låginkomsttagare, låg utbildade, utrikesfödda och kvinnor) i samhället som drabbas av en sämre kvalitet på vården. Trots att denna grupp ofta lever med ohälsa är det de som uppsöker minst vård. De människor som tillhör den gynnsamma gruppen är de som uppsöker vård i större utsträckning. Orsaken till att de ”svaga” individerna inte får samma vård kan vara bristande ekonomi, bristande förtroende för vården, bristande kunskap mm.

Upplevelser kring vårdkvalitet skiljer sig även mellan män och kvinnor, där männen upplever att de är nöjda med den vård de får medan kvinnorna i större utsträckning inte är nöjda. Precis som i relationen mellan svaga grupper och gynnsamma grupper är utbildning, etnicitet, socioekonomiska faktorer bidragande även när det gäller vårdkvalitet mellan män och kvinnor. Men även vad som anses som manligt och kvinnligt spelade in på vården. Män anses vara starka och självständiga och kan därför själva påverka sin sjukdomssituation till den grad där de får den vård de själva anser sig behöva. De ser sig själva heller inte som patient utan identifierar sig hellre med vårdpersonalen. Genom att de inte identifierar sig som sjuka / patienter har de redan där mer makt än vad en kvinna förväntas ha. Kvinnorna däremot anses i ett genusperspektiv vara underordnade , beroende och passiva. Denna ”stämpel” sätts både av kvinnan själv och av vårdpersonalen. Kvinnliga patienter kan även uppmuntras till mindre aktivitet, vilket leder till att de inte får den vård de har behov av.

Även åldern hos män och kvinnor har betydelse för hur de uppfattar och ser på sig själva. En 40-årig kvinna som har drabbats av sjukdom har exempelvis större problem men att acceptera sig själv än vad en man i liknande ålder har. Detta kan kopplas till normen att kvinnan ska vara representant för sin man och har då mer press på sig att uppfylla de regler och normer som samhället har för en attraktiv kvinna. När den sjuka kvinnan då inte kan uppfylla dessa mål, kommer hennes självkänsla att försämras. Män anses vara mer självsäkra i sin roll som man och denna situation uppkommer inte i lika stor utsträckning som för kvinnorna.

Kultur 
Kultur är dynamisk: skapas och omskapas i samspelet mellan människor.
Kultur är en process.
Kultur delas med andra: språket och det ickeverbala språket, klädsel, musik, symboler, normer och värderingar.
Kulturen är integrerad: familjen, socialsituationer, arbete, skola, vänner m.m.
Kulturen är som ett isberg.


Medvetet/synligt

Omedvetet/ osynligt
(värderingar/normer/vi härmar våran omgivning)

Centrala begrepp i mångkulturella möten:

Kultur: det sociala arvet
Etnicitet: tillhörighet till en viss grupp med samma språk och symboler
Ras: Användes förr för indelning av människor efter hudfärg, hårstruktur m.m
Antropologi: vetenskapen om människor och människosläktet. Syftet är att få en helhetssyn på människan för att förstå sammanhang och situationer i människors tillvaro.
Medicinsk antropologi: utgår från olika kulturers förklaringar och syn på sjukdom och vård. 
Kulturell mångfald: inbegriper människor med olika nationaliteter och etnisk bakgrund. Det kan användas för att lyfta fram olikheter och likheter. 
Transkulturell omvårdnad: med detta begrepp menas att ssk som grund är öppen och lyhörd för patienters bakgrund. Forskningen syftar till att hjälpa ssk att vårda människor med annan kulturell bakgrund. 

 
Josepha Campinha-Bacote sammanfattning

 
Processen på kulturell kompetens i utförandet inom hälso- och sjukvården. Är en modell för vård som definerar kulturell kompetens som den process i vilken vårdpersonal ständigt strävar för att uppnå förmåga och tillgänglighet för att effektivt arbeta inom det kulturella sammanhanget för en patient.


Cultural Awareness= Kulturell medvetenhet
Cultural Knowledge = Kulturell kunskap
Cultural Skills = Färdigheter
Cultural Encounters = Kulturelt möten
Cultural Desire = Vilja


Kulturell kompetens är en process som individer utvecklar där de ständigt strävar mot att bli kulturellt kompetenta.

Enligt Jirve består kulturell kompetens av :
Ssk's kulturella medvetenhet, personlig övertygelse och värderingar.
Kulturell bedömning.
Tvärkulturell kommunikation.  

Studenten skall identifiera och beskriva människors upplevelser och erfarenheter av värld, vårdande och hälsa utifrån mångkulturella perspektiv och genus.

Människa
Ande: Trancendent
Kroppen: en cellklump, vi kan erfara och förnimma saker genom vår kropp
Själ: Lagrade känslor och tankar

Osjälviska och vill andra väl. Människan är en oskiljbar enhet och den är mer än summan av sina delar, hon menar även att människan hela tiden tillblir. Andliga behov är viktiga. Människan och miljön påverkar varandra i ett ömsesidigt växel spel. Människan är autonom och har valfrihet. Människan är också okränkbar. Det sanna jaget är då det råder HARMONI mellan ande, kropp och själ. Människans känslor och tankar är fönster till själen. Kroppen är begrensad till tid och rum och man förnimmar saker genom kroppen och sinnena.


Hälsa
Är HARMONI mellan ande, kropp och själ. Självinsikt, självkännedom, finna mening, bemästra situationen. Ohälsa kan utlösas av en orolig själ eller dålig harmoni.


Världen/Miljön
Yttre miljö: Materiell och påtaglig
Inre miljö: Andlig, mental, individull samt sociokulturell.


Vårdandet
Är både en vetenskap och en konst. Patientens perspektiv är viktigt. Hon tror på självläkande processer, healing. Vårdandet är en hållning och vård v vidgar våra sinnen. Hon ser patienten ur en holistisk synvinkel. Hon har 10 caritativa faktorer som ligger till grund för allt vårdande av dessa är de tre första grunden för alla punkter. Det är en mellanmänsklig process som ska stödja för att nå harmoni mellan ande, kropp och själ.


Caritativa faktorer
1. Humanistisk-altruistiskt värdesystem --> Hur ser vi på människan. En tänkande, kännande, handlande och ansvarstagande individ som vill och kan ta ansvar för sin hälsa

2. Tro och hopp --> Vårdaren ska ha en positiv attityd att hjälpa patienten att tro och hoppas på att bli bättre. Vårdaren ska agera motiverande

3. Känslighet gentemot självet och andra --> För att vara en god vådare måste vårdaren själv vara medveten om sin egna hälsa. Man "måste" må bra själv för att kunna vårda sjuka patienter. Man ska vårda sig själv innan man kan vårda andra.

De tre första faktorerna speglar resterande faktorer.

4. Mänsklig omsorgsrelation, präglad av tillit --> Patienten ska hela tiden bjudas in i en tillitsfull relation. Man själv ska vara förtroendegivande, man ska visa att man verkligen vill hjälpa patienten. Här och nu perspektivet!

5. Ge uttryck för positiva och negativa känslor --> Vårdaren ska finnas där för att kunna ta emot patientens berättelse om bra och dåliga erfarenheter tex. av tidigare sjukhusvistelser.

6. Kreativ och problemlösande process --> Använda alla sinnen och fatasin när man samlar data, tänka så öppet som möjligt. Kommunikation med patienten är viktigt!

7. Transpersonell undervisning och inlärning --> Här är skillnaden mellan att vårda och bota. Undervisningen håller vårdaren på med hela tiden. Genom att vårdaren ger information ges (tillviss del) ansvaret om vårdandet över till patienten.  "Man kan vårda utan att bota men man kan inte bota utan att vårda"

8. Stödjande, skyddande och/ eller förbättrande av kroppslig, social och andlig miljö -->
Kroppslig = Vad behöver patienten för att klara sig rent kroppsligt. Ex. renlighet mm.
Socialt = Tillgodose patientens sociala behov.
Andligt = Finns det utrymme för patientens existentiella frågor?! Viktigt att kunna lyssna på patienter med dessa frågor.

9. Tillgodoseende av männskliga behov --> Här ska man se till ALLA behov som en människa kan tänkas ha.

10. Existentiell - fenomenologisk - andliga krafter --> handlar om att vårdaren måste försöka förstå patienten och dennes frågor kring ex. livet. Vi måste sträva efter idealen.

Leininger är kritisk till konsensus begreppen!

Människa
Hon ser människan som en kulturbärare. Denne påverkas av sin omgivning fysiskt, geografiskt och sociokulturellt. Hon ser gruppen framför människan.  Hon menar att vi kan och vill informera om vårdandet utifrån vår kultur. Hon menar att det lätt blir missförstånd och kulturkrockar inom vården, för att undvika detta bör vården utgå från individen eller gruppens kultur. Det är också viktigt att förstå sin egen kultur för att kunna förstå andras. Leininger är grundaren till trans cultural nursing som syftar till att skapa kulturelt anpassad vård. Hon menar att en människas kulturella bakgrund påverkar flera aspekter av individen till exempel tro, språk, religion och syn på familjen. Dessa delar ingår i hennes sun rise model.
En negativ aspekt av detta sätt att se på människan/gruppen kan vara om man läst in si på en kultur och därför har förutfattade meningar.

Hälsa
Ett tillstånd av välbefinnande, detta är kulturspecifikt. Ex. Romer hälsa då de kan umgås med nära och kära. Hon tycker att vården ska skräddarsys till varje person för att uppnå hälsa. Att ha hälsa är att ha en fungerande vardag. Hon tycker att begreppet välbefinnande är mer relevant än begreppet hälsa.

Världen/Miljö
Människan påverkas av sin omgivning. Hon ser människan som en kulturbärare. För att förstå andras kultur behöver vi förstå vår egen dvs. vi bör reflektera över våran egen kultur. Människan påverkas av sin omgivning fysiskt, geografiskt och sociokulturellt.

Vårdandet
Caring perspektiv, bevara eller återställa hälsa utifrån kulturen.
Etno nursing, forsknings perspektiv innebär att man lever och smälter in i en annan kultur. Hon myntade begreppen:emic och etic 
emic: Inifrån perspektiv, hur tänker gruppen och varför gör de som de gör? Fördomsfri, öppen, lyhörd. 
etic: Utifrån perspektiv, med distans reflekterar man situationen utifrån. Med hjälp av kunskapen ställer man sig frågor som: Vilken betydelse? Vad ser jag? Vad säger dom?
De observationer som man gör utifrån ett emic perspektiv kan man reflektera över i ett etic perspektiv.
Sjuksköterskan är inte bara en ”görare” utan också en ”tänkare”=caring.
Hon använder sig av sunrise modellen. Hälsan är det som står i centrum och den påverkas av teknologi, religion, familj, kultur, politik, ekonomi och utbildning.

Människa
Ande: vår förmåga till gränsöverskridande. Vår strävan till harmoni. Existentiella frågor – meningen med livet, varför finns jag, varför blev jag sjuk...
Hon pratar även om etik och estetik.

Kropp: det är mer än den fysiska varelsen. Det är med kroppen som jag har kontakt med världen. Vi tar emot och bearbetar vår omvärld genom kroppen och det är genom kroppen som vi förhåller oss till vår omgivning. Kroppen är central för vår identitet och kroppen är bärare av vår livshistoria. Det är viktigt att veta patientens livshistoria för att kunna vårda denne på bästa sätt.

Själ: medvetenhet om tankar och känslor. Med själen försöker vi skapa innebörder i det vi känner och ser. Vi försöker även skapa en helhet. Själen är även vårt minne, vårt kongetiva förmåga att fatta beslut tillhör själen.
Människan är i grunden religös och den är helig och okränkbar.

Är i grunden religiös. Alla har en inneboende längtan till en högre makt. Men att vi inte alltid beaktar detta perspektiv.
Forskning visar att när människor blir riktigt sjuka kommer frågorna om ”varför händer detta just mig?”

Är helig och okränkbara för att vi finns till. Människan har ett ansvar för sig själv men också för att tjäna andra. Vi ska vårda för att vi vill väl och gott men förväntar oss ingen belöning för detta.

Tro, hopp och kärlek är centrala begrepp när det gäller individers samspel med varandra.

Hälsa
Människan är HÄLSA och HÄLSA är en process.
Hälsa är Sundhet, friskhet och välbefinnande. Upplevelse av helhet och sammanhang.
Sundhet: Är det vi ser som psykisk hälsa.
Friskhet: Är då våra fysiska funktioner faller inom normalvärden.
Välbefinnande: Är den enskilda patientens subjektiva upplevelse av sin situation.
HÄLSOKORSET och Hälsans dimensioner

= Hälsokorset

= "Kanelbullen"

Världen/Miljö
Inre och yttre värld som bildar en enhet, en livsvärld.

Fysiska livsrummet: yttre   -     Omvärlden - Fysiskt synbart (naturen, kulturella verk)

Psykosociala livsrummet: mellan     -     Medvärld – Världen vi skapar mellan varandra, världen som skapas inom familjen, i vården. Mycket kulturellt influerad.
EXEMPEL:    Vårdkultur bygger på traditioner, ritualer och grundläggande värderingar

Andliga livsrummet: inre   -    Egenvärld – Människans inre värld. Tankar och reflektioner.

Vårdkulturen bär ett etos (motivet till vårdande, drivkraften) vilket gör kulturen välkomnande, med värdighet, vördnad/respekt, omhändertagande.

Vårdandet

Utgår i från en altruistisk (osjälvisk) hållning och sträva efter en omsorgsfull relation till patienten på ett äkta sätt.

Grunden till allt vårdande är tro, hopp och kärlek.

Caritasmotivet är grunden till allt vårdande. Vårdaren blir berörd av patientens lidandeprocess och vill lindra. 
Ansa, Leka och Lära i en anda av Tro, Hopp och Kärlek för att uppnå Sundhet, Friskhet och Välbefinnande.